Tog med mig make och 3 x barn...

... till Ängebäck för lite jordgubbsplockning, precis som planerat - vi är ju där minst en gång varje säsong. Förra året lekte jag även bondmora och grävde upp egen färskpotatis.

Iallafall blir jag liksom lite åh-vad-härligt-det-är-på-landet-ja-såhär-skulle-vi-bo när jag kommer ut dit. Det är katter överallt och traktorer och getter och utedass och kattungar och lerpölar och tystnad och jaaa... det är himla charmigt faktiskt. Mattias tycker att jag är fånig som myser och ojar mig om hur trevligt det är. Sanningen är ju att jag skulle få lappsjuka av att bosätta mig längre än tre kilometer från stan.

Plockade lite över tre kilo, men då hade nog framför allt Ludvig ungefär samma mängd i magen -tänk vad han kommer vara hård i magen nu av allt järn. Insåg att vi antagligen inte skulle hinna trycka i oss denna mängd innan bären blev dåliga, så jag bestämde mig för att hemmafrua mig lite. Safta och sylta, hurra! Första gången jag gjorde egen sylt men det var nemas problemas för ett hemmafruproffs som jag. Och gott blev det! Nu kan Molly få syltmacka till frukost imorgon, hon är lyckligt lottad denna flicka, men hon måste äta den i smyg så inte Ludvig ser. Han är så oförstörd ännu.

Nu när jag tänker efter så blev det jävligt dyr sylt! Bär, glasburk, socker och konserveringsmedel hamnade väl sammanlagt på... ca 85:- och då blev det bara en burk! Kanske får ha den som fjäsksylt istället när vi får besök, eller nej det går ju inte heller... vi brukar ju liksom aldrig bjuda på sylt direkt... hmmm... hur löser jag det här? Man vill ju gärna glassa lite med sin egen förträfflighet liksom... Får börja bjuda på pannkakor istället för fika.

Lite bilder från dagen:

Fina Lillnoe i bilen på väg till Ängebäck.

Molly plockar, Ludvig äter.

Så här ser jordgubbar för 99:- ut (barnen är värda ngt mer).

Eftersom jag även är ett fotoproffs vill jag ju gärna ta en närbild.

Min första egna syltburk, lätt som en plätt = jag är bäst!