Årets sista shopping spree...

... blev en onlinebeställning från Abercrombie Kids. Detta överhypade märke - men med galet fina preppy-flickiga kläder to die for - har grym rea just nu. Inte i Europa då, utan i USA. Bara liiite billigare än vad det kostar här (höhö!), och tack vare Sandees hjälp fick jag iväg en beställning till Molly. Trots att det blev rätt dyrt sammanlagt, blev det typ en tredjedel av priset här. Så jag är nöjd och glad, och Molly är ännu gladare såklart!

Jag har i princip tillbringat...

... hela dagen i köket. Jag har fixat frukost, två lunchsittningar och middag. Och bakat bullar och gjort nyårsdessert och svängt ihop första delen av tårtan. Jag har inte varit utanför dörren. Eller jo, om man räknar att ha varit ute med soporna, och i tvättstugan dårå.

Sista dagen med storlilla femåringen idag. Eftersom vi är väldans osugna på att gå upp klockan fem imorgon bitti och väcka Ludvig som låtsassover med frukost på sängen, har vi kämpat för att få dem att vara vakna lite länge ikväll (och därför också hoppas på lite sovmorgon imorgon). Det kanske även kan resultera i att vi kan se nyårsfyrverkerierna tillsammans. För sex år sedan tittade jag på dem med ett glas äppeljuice i handen och en sprillans ny bebi i famnen ♥

Och imorgon kväll ska vi vara alldeles själva. Jag vet inte när det hände sist på nyår, men väldigt skönt ska det bli! Molly skulle egentligen vara hos sin pappa, men efter det som hänt har hon valt att stanna hemma. Och det ska bli så himla fint, bara vi fem, de som räknas allra mest ♥

Äh, vi kör några hjärtan till bara för att det är så fint ♥♥♥♥♥♥♥

Här är det hejbaberiba...

... hela kvällen. Molly har Maja här på övernattning, och så leker de med Ludvig och Love på ett sånt där underbart sätt som man minns själv från när man var liten och fick dispens att vara med de stora. De får tillåmed sova med i Mollys rum. Så nu håller jag alla tummar i världen för lite sovmorgon för undertecknad.

Och det är roligt att sitta och prata med de här två chickletsen! Det är många tankar om övergången mellan barn och tonåring och ni vet ju alla att jag är klok som en bok när det gäller sådana saker. HeheheHEEEE.

Har fixat det mesta...

... inför nyår; städat, handlat, köpt raketer. Införskaffat lite nya krukväxter för på söndag blir det väldigt tomt i fönstren igen när julen städas bort! Nytt år, nya möjligheter ni vet. Inget gammalt skräp från året innan - nä, det lämnar vi bakom oss. Och därför försvinner julen puts väck redan den första januari! För då börjar man officiellt se fram emot våren. Även detta år, trots att vi haft vår hela vintern typ.

Men vår ja - aaaah... om fyra månader är jag i Florida. Denna tanke svindlar när jag lägger mig på soffan och gosar och läser pixiböcker med mina två små, som varit riktiga busfrön (phew!) på shoppingturen idag.

Men wtf, vart tog...

... julen vägen? Den här var över rekordsnabbt! Mattias är tillbaka på jobbet men jag har en veckas ledighet kvar. Och tur är väl det! Knappt hinner man landa efter jul innan det är dags att ladda om igen, inför årets sista stora event: Ludvigs födelsedag (also known as nyårsafton).

Och den här dagen har börjat rätt slappt, och gett mig och Molly en chans att vässa armbågarna - för nu ska vi ut på mellandagsrean!

Här sitter vi som...

... är trötta. Denna julen alltså! Vi har haft himla trevligt, det inte det, men ack så intensivt det är. 

Å jag drunknar i tvätt och annat som jag bara inte orkat med över jul. Vi har flängt runt en del och Molly tog en sväng till sin pappa igår för lite engelskt firande - men som fick ett snabbt avslut sent på kvällen när julen tokballat ur därborta och hon stod utanför vår ytterdörr och grät.

Och idag har vi (och samtliga andra småbarnsfamiljer i staden) ätit på donken och gått på bio. Och äntligars äntligen är det lugn och ro i vårt hem. Vi har precis sagt hejdå till Pernilla & co - och det var precis lagom för vi hade nog börjat bli ovänner snart annars - och barnen har gått och lagt sig. Själv ska jag lägga mig i min nybäddade säng och välja ut någon ny bok från bokhögen att läsa.

Ah, vilken helvetesdag det...

... blev igår. Jag som bara hade tänkt puttra omkring här hemma och baka lite pepparkakor och så. Istället belv det en massa strul med diskmaskinen, och vi åkte och köpte en ny och hem och installerade den och vatten över hela golvet och slangar som inte passade och vidare till tippen med den gamla och hejbaberiba.

Sedan hade jag även lovat att slinga håret på Molly, hämta Pernilla på tåget, fixa middag och styra upp en liten angenäm uppesittarkväll (där den enda vinsten av tio blev en fisig miljonbingolott). Lägg till lite dramatik och överuppspelta barn, samt att jag klippte håret på Elliot vid midnatt, gjorde väl kvällen komplett. Jesus and Lord låt mig överleva även denna dag. Jag väntar in min pappa på lite förmiddagsfirande och sedan är det fullt pådrag här resten av dagen.

Och ja just det, ♥GOD JUL♥, var det visst! :)

Dan före dopparedan börjar...

... med en trasig diskmaskin. Jippi-kay-yay! Precis vad jag önskar mig. Reparation? Inte förrän efter jul. Garanti? Oh nej. Kanske går den inte ens att laga. Så jag kan bli sittande med både reparatörsräkning plus kostnaden för en ny diskmaskin.

Vi har verkligen femtusen över just nu. De där pengarna ligger väl inslagna under granen nu, kan man säga. Men det är jul och jag vågar varken chansa eller vänta. Risken är att dessa lediga dagar blir överjävligt stressiga när vi ska fira här allihopa. Jag kanske dränks i disk. Och lagom till att en miljon tallrikar ska diskas kommer min syrra drabbas av plötslig GBP-dumping så hon måste lägga sig och vila istället för att hjälpa till. I've seen it before.

Så då får jag ju en anledning att besöka det nya Elgiganten-varuhuset idag då. Det och dela med mig av ännu ett Anne Taintor-citat. Gotta love them!

Hörde jag...

... jullov? Jag tror banne mig det! Igår jobbade jag en sista dag inför lite ledighet. Inte förrän den elfte januari ska vi ses igen i skolan med ett grupparbete. Jag ska iofs jobba några dagar innan det, men ändå. Ändå. Och jag har inget arbete jag borde göra, eller någon bok jag skulle behöva läsa. Jag är bara ledig.

Och vi har storstädat hemma idag, och handlat det sista inför jul, så nu är det bara chill som gäller imorgon. Ända tills uppesittarkvällen börjar, och Pernilla med familj ska hämtas på tågstationen. Fina juletider! ♥

Häromdagen vaknade Mattias...

... på ett mycket vresigt humör. Jag har så ont i höften, klagade han. It's the old age, tänkte jag - men vid närmare besiktning av sängen visade det sig att han legat och gnuggat sig mot den här donnan hela natten.

Tänk vad fint det...

... är att fylla år - även i vuxen ålder. Jag har fått jättemånga fina presenter, men ikväll njuter jag av två av dem lite särskilt mycket. Är det inte härligt, så här några stillsamma dagar före jul, att bara sitta inne och gotta sig lite extra.

Finchoklad från bästa Bizzy och en ny Carrie Bradshaw-bok av Sandee, direkt från staden där det verkligen händer, till lilla K-town där en småbarnsmamma drömmer sig bort.♥

Och hjälp vad mycket...

... tid man har över till viktiga saker när man är hemma såhär. Min syster är tydligen lika upptagen hon, efter att ha gått på julledighet idag.

Är hemma och...

... vabbar idag. Vi har egentligen grupparbete på uni - men det här är faktiskt första gången på hela hösten som jag är hemma, och jag är ganska aktiv i gruppen i vanliga fall så jag har inte dåligt samvete ens.

Och denna hosta har blivit oändligt mycket bättre sedan han fick astmamedicin. Tänk att vi gått i flera år med månader av hosta utan att en enda jävla läkare har brytt sig om att ta reda på vad det är! Nej, vi har kommit hem med penicillin och cocillana gång på gång, som inte hjälpt ett jävla smack. Jag blir galen när jag tänker på det här.

Böhöö vilken lång och...

... jobbig dag. Men nu är hon glad igen, Lindqvistskan. Onlinepizza is the shit dagar som denna! Å snart kommer barnen hem. Ludvig är tydligen sjuk, så det blir väl mest gullegos i soffan (hoppas jag!)

Och oooOOoh vad...

... roligt vi hade igår. Bästa kvällen med bästa vännerna, utan krusiduller eller detaljer. Riktigt, riktigt bra.

Tjolahopp tjolahej, här kom...

... man minsann inte upp förrän strax innan elva, då jag blev väckt av Mollys otroligt ihärdiga kompisar som stod och ringde på dörren. "Men öppnaråå!!" vrålade en av dem, och när jag väl gjorde det blev hon alldeles förskräckt av synen av mig, denna dag efter festen. Haha!

Och just nu önskar jag att någon bara kunde komma förbi med en pizza alltså.

Så jaha, då har man fyllt...

... år idag! Eller ja, man kan väl säga att jag fortfarande fyller. För kvällen är inte slut än, tvärtom! Jag väntar på lite vänner som ska komma hit på dinner and drinks.

Jag har haft en väldigt fin dag, som började alldeles underbart med lyxfrukost framför julkalendern. Jag är mycket flott här, tycker ni inte det!? Tänk vad bra jag har det!

Morgonen började med att...

... jag och Ludvig grät till julkalendern. Bra start på dagen kan man tycka! Själv ska jag unna mig ett långt besök på Ica Maxi, och sedan tar jag med den här förskräckliga utväxten och hälsar på hos frisören. Jag fyller ju år i morgon, och då ska man både vara fin och ha lite mat hemma att bjuda på!

PS. Drygt inlägg innan om barnens sovvanor, jag vet, men jag skriver ju det här som en snäll (och kraftigt censurerad, komihåg! personlig men inte privat) variant av en dagbok, och så skriver jag ut bloggen i bokform att skicka vidare till kidsen, å då är det ibland roligt att titta tillbaka på hur det var när de var små.

Det här med sovrutiner...

... är väl rätt gulligt ändå. Så här ser det ut hemma hos oss på vardagarna, med de två små drakarna gullispluttisarna:

Klockan sju är det läggdags. Då har vi varvat ner med en saga eller lite tv. Love och Ludvig delar rum och sover i varsin säng. Love skriker "men jag VILL INTE sova!!!" några gånger, men lägger sig sen ner rätt snabbt. Och här börjar proceduren. Det ska pussas och kramas såklart, men sedan drar Ludvig igång sitt dagliga lilla korsförhör där jag måste svara enligt hans egenpåhittade facit.

Ludvig: Sov gott när du ska sova.

Jag: Ååååh taaack! (stor tacksamhet i rösten)

Ludvig: Sover du bättre då?

Jag: Mycket bättre.

Sedan byter vi, så jag säger "sov gott när du ska sova" och så svarar han på samma sätt. Och så fortsätter vi.

Ludvig: När ska du gå och lägga dig?

Jag: Klockan tio. (Lögn.)

Ludvig: Släcker du lampan då?

Jag: Ja.

Ludvig: Vad ska du göra nu?

(Här måste jag redogöra för vad jag ska göra närmaste timmen typ "först ska jag duscha, sen ska jag kolla lite på datorn, sen ska jag gå ner och hjälpa Molly med läxorna." Ibland tassar han upp för att kontrollera mig i smyg.)

Under natten få jag och Mattias sedan sällskap. Ludvig kommer först, lägger sig i mitten och somnar om. Några timmar efter kommer Love och han vill allra helst krypa in under mitt skinn alt. sova på min arm så jag är alldeles stel när jag vaknar. Men man gillar läget.

Och Love kommer alltid dragandes med sina snuttefiltar! Han har haft fyra olika, alla från Meandi och i samma typ av material. Men en ligger på dagis och en försvann i Thailand, och så finns det en han har tröttnat på. Så egentligen är det bara en snutte som duger på natten nu. Och denna snutte blev nerkissad en natt, varpå jag lade den i tvättkorgen - och Love vaknade naturligtvis helt tröstlös. I all hast ryckte jag till mig en av mina t-shirtar från byrån och stack till honom så han kunna snutta på temporärt. Den här t-shirten har han nu adopterat och vägrar släppa ifrån sig. Ni ser ju hur han har virat in sig i något vitt på bilden, ihop med snutten! Och jag kan förstå honom. Den är från Odd Molly och är supermjuk - men problemet är att jag egentligen vill använda den ganska ofta och kunde han inte fastna för något annat än en sexhundrakronorstisha???

Åh vad jag är...

... trött. Jag tror att det har med åldern att göra. Jag fyller ju för fan trettiotvå i övermöra! Ja gode gud. Man är ingen duvunge längre precis.

Jag har varit och uträttat lite ärenden åt min stackars svärfar också. Som inte bara är typ helt blind nuförtiden, utan även drabbad av artros av det lite jobbigare slaget. Lägg till en svintråkig föreläsning på det, plus att alla andra här hemma har noll energi, så är summan alltså att jag är rätt trött jag med.

Jag försöker pigga upp mig lite. Se en sådan söt rosett jag har i håret! Barnen på skolan jublade åt Ludvigs fåniga mamma. Och tro nu inte att jag försöker blogg-posera sådär härligt nonchalant som många gör, med en liten lätt pose med handen. Den sitter under hakan för jag behöver något som håller uppe huvudet.

En lite lätt hysterisk...

... dag igår, då jag först var iväg och vikarierade på ett dagis; handlade fika på lunchen, skyndade iväg och hämtade barnen, hem och fixade mat och slängde i lite tvätt - phew! - och gick sedan iväg till skolan för att titta på Ludvigs luciafirande. Helt opartiskt vill jag säga att det var galet bra! Jag är van att det är ganska tyst på luciatåg med barn, men de sjöng alldeles fantastiskt högt, och många sånger kunde de! Ludvig sjöng en egen sång med två andra killar, andra sjöng solo, medan en del läste dikter utantill! Inte dåligt för en bunt sexåringar! Dessutom kunde de visst gå balansgång på vägen ut.

Mamman och den fikande pepparkaksgubben ♥

 Å lilla fåntratten med farmor och mormor. Två glada tanter, kan man tro!

Det här blogginlägget innehåller...

... nötkräm.

Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.

 UNICEF/Pelle Bergström

Den här bloggposten är mitt sätt bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Foto:UNICEF

Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.

Har varit uppe sedan...

... ottan (jag ♥ gammelsvenska), för att hinna med den här gullkrakens luciafirande på dagis.

Dagen ligger framför mig och jag har precis fixat färdigt en skoluppgift och har därför inget mer att göra. Där ser man! Mattias jobbar för två, jag jobbar för ingen. Så det jämnar väl ut sig.

Jag har inte ens någon tid att passa i eftermiddag, eftersom mormor hämtar barnen för deras årliga julgodisfixardag. Men eftersom jag själv fyller år om fyra dagar kanske jag skulle ta och baka något jag med. Fast igår var jag bra sugen på att bara skita i hela alltet, när jag hittade flygbiljetter till Goa för under femtonhundra spänn, och lyxhotell för trestusen i veckan. Det hade varit något det! Jag behöver se något annat än K-town nu.

Ah, fina söndag - ja, det har...

... faktiskt blivit så sedan jag slutat tvätta på söndagar, lustigt nog. Det och att det är ett juluppehåll i simskolan. Men helt plötsligt kan jag slappna av på ett sätt som gör att jag kan njuta av veckans sista dag.

Och denna söndag har vi ägnat åt oss att äta. Både brunch och roast chicken idag. Och lite julgodistillverkning. Vuxenpromenad i Ruds elljusspår - halkigt, men väldigt stillsamt och skönt att kunna prata ostört. Småpojkarna har lekt under ledning av Molly. Dunken, kurragömma, tipp, brädspel. Pärlplattor och armbandsverkstad.Tack gode gud för lite mer fridfullhet än vanligt.

Kvällen avslutades på allra bästa sätt: i soffan tittandes på (ännu) ett relationsdrama av Woody Allen. Vilket geni!

Igår skulle vi alltså fixa...

... pepparkakshus. Inte ett då, utan tre. Jag har gjort pepparkakshus en enda gång i hela mitt liv tidigare, och då blev jag så frustrerad på hela skiten att jag tillslut limmade ihop bitarna med superlim. Därför har jag undvikit det, kan man säga. Men igår var det alltså dags för försök nummer två.

Jag var ju ganska väl förberedd, tyckte jag. Men så glömde jag kanske bort att jag har två minigodisråttor här hemma som tryckte på godis på varenda liten kristyrplupp, så det tog slut rätt så fort. Molly fick därför offra sina amerikanska skittles efter att jag lovat att köpa fler i Florida. Och de dekorerade och dekorerade.

Efter att de lyckats knäcka många av sina bitar, och jag spillt rätt mycket smält socker över hela spisen - vilket följdes av ett ihärdigt skurande - blev det väldigt fina resultat ändå.

Äntligen slut på en...



Kanske inte riktigt lika fint som våra kommer bli...

 ... lååång vecka - trots att detta varit det roligaste på länge på skolan! - och efter att ha spenderat förmiddagen ute på Ica Maxi och sedan hämtat barnen tidigt, chillar jag nu lite medan Ludvig spelar Donkey Kong med sin kompis Linus. Jag har tänkt att ha en lugn helg med pepparkakshusbygge medan Mattias jobbar, men annars... är det ittna.

Ja, det här med de...

...gamla snyggingarna/kärlekarna var roligt.

Fröken Källgren skrev:

Initialer S.M? =)

 

Svar: Oh ja!

Jennie skrev:

Hahaha....Ja du Mia, detta känner man igen =)
En person där som va "Skitsnygg" känner jag faktiskt igen och JA! Han va skitsnygg då! =)
Det här är ju så kul att läsa om, vilka minnen man får!!

Svar: Ja hjälp, men det roligaste av allt var att jag faktiskt sprang in i honom idag! Ja alltså, vi hälsar inte ens på varandra längre, men han har tydligen förvandlats till en silverräv (ja, en hårfärg som får honom att se minst femton år äldre ut dårå).

Och så frågade jag gamla pojkvännen om han hade en kam i bakfickan. Inte längre, svarade han. Ha!

Jahapp, det här med att...

... titta igenom sjuans skolkatalog kanske var både bra och dåligt. Man var ju rätt duktig på att kategorisera människor iallafall! Nån var si, nån var så, och det där var liksom hugget i sten och gick inte att ändra på. Med ett undantag: Snygga killar som dumpade tjejkompisar kunde helt plötsligt gå från "guuuuud va snygg!!!" till "jävla idiot".

Det här var en av skolans snyggingar:

Det här har jag ingen aning om vem det är, men han såg väl töntig ut i katalogen:

De här två brukade vi träffa när vi var och badade vid Kroppkärrssjön. De hade mopeder och en bergsprängare med sig; ett likamedtecken för blivande raggare alltså!

Det här var en slemmig typ som jag träffade på ett disco på Hyttan:

Ingen relation till denna tjej heller, förutom att hon var väldigt söt och poppis i skolan... med andra ord: bitch.

Här var det många känslor! Han till vänster var jävligt dum i huvudet, men ändå söt, tydligen. (Man kanske har träffat på fler sådana genom åren.) På tjejen i mitten står det DIVA på halsen, men det syns nog inte.

Hon VAR jobbig, hon ville alltid hänga med oss COOLA!

Snygg? Hmmm... vet ej vem detta är heller.

Vaknade rätt besviken över...

... att det inte fortsatt snöa i natt, typ tokmycket hade jag tänkt, sådär så att det skulle ligga femton centimeter ashärlig kramsnö på backen när jag vaknade. Inte kul på något sätt för mig personligen, men roligt för barnen! Och det skulle minsann lysa upp litegrann, och skapa lite mer julstämning va. Man vet ju knappt att det är vinter.

Men okej. Jag har ju pimpat bloggen lite, så att man ska fatta att det är arton dagar kvar till jul!

Idag började vi en...

... samarbetsvecka ihop med blivande socionomer, för att vi ska kunna ha en bättre samverkan när vi väl kommer ut i yrkeslivet. Sammanlagt var vi alltså åttio personer som skulle delas in i tretton studiegrupper, som skulle arbeta med varsin fallbeskrivning.

Å allt var frid och fröjd tills jag inser att jag har råkat hamna i samma grupp som en gammal pojkvän. En (av de få) som är av det goda slaget, visserligen, men ändå. Med lite snabb huvudräkning kunde jag konstatera att det var nästan tjugo år sedan vi hade vår lilla romans. Tjugo år!?! Nitton iofs, men tänk att man är så jävla gammal att man ens kan referera så långt tillbaka i tiden.

Men just den här pojkvännen var lite speciell, för han var den första jag var ihop med sedan jag blivit så stor att jag vågat söka mig utanför Kronoparken, och börjat hänga på stan. Dessutom hade jag, som synes, spanat in honom i skolkatalogen låååångt innan.

Och idag... tja, han spelar nog fortfarande i något band. Det är min gissning. Fakta är dock att han bär filtkavaj, har odlat en mustasch och har intellektuella glasögon - och något säger mig att han har druckit en hel del rödtjut under åren. Han skulle även kunna ha en kam i bakfickan utan att jag blir förvånad.

Detta åldrande, vad gör det med oss!?!!

En sådan fin...

... helg. En lördag med barnkalas, Arsenal-vinst och playdate. Filmkväll i all stillhet med Mattias (i skenet från den vackra granen!) och vackra Eva Dahlgren som sjöng Laleh.

Och denna söndag med en hel förmiddag i pyjamas, besök av min finfina mamma, och en eftermiddag på bio tillsammans med pojkarna och massor av popcorn.

Och nu! Ett varmt bad med Philosophybadskum, ett par clementiner och senaste numret av Vagabonds resemagasin. Life is sweet.

Så tillslut kom...

... julgranskulorna med posten, så jag slipper titta på den där deprimerande mörka granen. Nu är den klädd och blev faktiskt helt perfekt - 'vår finaste julgran någonsin', sa Molly - så nu är jag nöjd och glad och kan slappna av hela helgen.

Å nu ska jag slappa lite i soffan med lite fröknäckemackor och wordfeud på ipaden, UFC på tv:n, min stora kärlek bredvid och barnen sovandes i min säng ♥

Här har vi en som...

... gick i pyjamas fram till lunch. Iofs berodde det mest på att jag gick direkt från att vinka av pappan och barnen till att sätta mig vid datorn och skriva på min rapport, men ändå. Au naturel i pyjamas och kofta. Men jag har har hunnit dammsuga och vika tvätt och städa i trappuppgången och i tvättstugan och slå in julklappar också. Och wordfeuda förstås.

Dagen började ju så trevligt också. Ludvig och Love sprätte upp ur sängen och åt frukost i rekordfart, för att kunna bänka sig i soffan kvart över sju. Molly var dock inte riktigt lika med på banan, men hon gjorde ett tappert försök.

För idag är det ju julkalenderdags! Första avsnittet bådar bättre än på många år tycker jag. Ludvig var lite rädd för tjuvarna och Love trampade mest nervöst och ville att det skulle ta slut snabbt så han kunde öppna sin chokladkalender också.

Alltså, jag har varit...

... ute på tre veckors praktik, och det blir per automatik sämre bloggande då. Jag varken vill eller får skriva om det som händer där - trots att det är en evig bergochdalbana där borta. Men sista dagen organiserade jag och en annan tjej ett överraskningsdisco sista dagen, med discolampor, ballonger, serpentiner - och Eric Saade på högsta volym såklart. Barnen fick inträdesbiljetter och papperspengar som de fick komma och handla med i en liten kiosk vi hade gjort iordning, där vi sålde saft och popcorn. Så det blev lite mattetänk mitt i det roliga! Och vi körde dansstopp och limbo och en massa andra grejer, och vi hade så sjukt kul allihop!

Å nu så har jag en rapport att skriva, sedan har vi en mastodontvecka framför oss, å sen, sen... hoppas jag att det börjar gå ner i varv inför jul - för det gör iallafall jag.

Vi hann visst med...

... en liten simskoleavslutning också. Gud vad det ska bli skönt att slippa det måstet i några söndagar framöver. Och Ludvig var väldigt glad över den nya lilla medaljen: silverpingvingen.

Och de här två glada sillarna tittade på när Ludvig flaxade i bassängen.

Love stylish i bar bringa och Calvin Klein-boxershorts. Molly i Abercrombie från topp till tå. Fashion is everything, dear children.