Imorgon åker jag då till...

... London å möter upp maken för en romantisk weekend i London. Har lämnat barnen och är alldeles, alldeles ensam ikväll.

Känner mig ledsen faktiskt. Och Love hade feber när jag nattade honom hemma hos mamma. Snosade länge på hans varma tjocka kalufs när han somnat.

Tänk att något som verkar så fantastiskt kul och problemfritt - ja faktiskt nästan lösningen på ett nära anstående nervsammanbrott - på planeringsstadiet, kan bli så jobbigt i verkligheten.

Och vilken dag...

... på jobbet! Min första gäst var Paolo Roberto. Han var högljudd, ganska snygg och ungefär lika lång som mig, vilket är mycket osexigt i mina ögon.

Sen hade vi lite drama under lunchrushen! Två unga coola invandrarkillar som betedde sig som jävla svin. Efter att ha kallat en annan tjej på jobbet för hora och fitta och allt annat obligatoriskt när man har en sådan låg intelligensnivå, fick vi ringa polisen. För de vägrade flytta på bilen i drive trun, vilket orsakade ett mindre kaos. Men eftersom alla svenskar älskar lite polisdrama i vardagen, var alla köande mycket nöjda över lite happening och inte alls sura över att det inte hände något överhuvudtaget på en sisådär 15 minuter.

Jag vet inte vad som flög i mig, men jag var så samlad och sansad, inte alls likt mig. Min första instinkt var att köra jag-ska-knulla-din-mamma-kortet jag också, men då tänkte jag att de kommer väl tillbaka å dödar mig. Sen tänkte jag fråga vilken socialklass de tillhörde när de hade tid att sitta å tjafsa om skitsaker halva lunchtimmen... inget jobb att gå till eller? Men istället sa jag bara: "Man blir bara behandlad så som man bemöter andra."

Hahahaha!!! Det är sant! Jag sa det!

Och Mollys lista...

... på vad hon vill att jag ska köpa med hem från England, tar aldrig slut.

Nu vill hon att jag ska köpa med baconbitar från kryddhyllan också.

Thorsten Flinck i...

... "Söndagsparty" måste gå till historien som ett av TV-historiens pinsammaste ögonblick. Att en sån nerdekad man kan ges så mycket utrymme är ett mysterium för mig. Det finns många som säger att han är ett geni. Jag säger att han är en vidrig sönderknarkad fördetting.

Han var så snygg och farlig i "Goltuppen". Sen skaffade han barn med Annika Jankell, som ammade flickorna tills de var fem år, och därefter är det bara nattsvart. Å godnatt till dig, herr Flinck. Nä fy.

Men det var väldigt...

... vad barnen har svårt att somna ikväll. Plötsligt hittar jag mig själv i soffan med Ludvig och Molly ihopträngda bredvid, tittandes på Filip och Fredriks Söndagsparty.

Men det är mysigt också.

Konversation vid...

... middagsbordet. Jag, Molly, Ludvig och Love har sällskap av Mollys bästis V.

V (läser på mjölkförpackningen): Hummer och krabbost... det låter inte gott tycker jag.
Jag: Gillar du inte hummer?
V: Nej. Men jag gillar räkor litegrann.
Molly: Och jag gillar kräftor.
V: Ja, det är godast att suga på dem.
M: Ja, man suger bak i rumpan.
V: Och på benen tror jag.
J: Så man kan säga att Molly suger rumpa och V suger ben!
Ludvig: Och jag suger snopp.
(Alla börjar gapskratta på en gång, vilket såklart triggar honom något oerhört.)
L: JAG SUGER SNOPP, HAHAHA, JAG ÄLSKAR ATT SUGA SNOPP!
(Jag rynkar ögonbrynen åt flickorna att sluta skratta. Jag torkar tårarna och ser allvarlig ut.)
M: Men Ludvig, så säger man inte.
L: JOOOOO, snopp snopp!
M: Du suger ju inte på nån snopp! Usch, det låter inte trevligt när du säger så.
L (börjar grina): Men jag VILL! Jag älskar min snopp.
M: Mmmm, jag vet. Men man suger inte, man bara gillar.
L: Mmmm... okej mamma.

Jesus!

Jag ser att...

... London, United Kingdom, har loggat in oxå. Puss å saknar dig älskling :)

Vaknade klockan 03...

... av att Ludvig låg och tryckte intill mig och pep "jag vill ha täcke, mamma."

Vaknade klockan 04 av att Ludvig kräktes. Lyckades fånga det mesta i min hand, i ett örngott jag slet loss halvt i sömnen och i Loves ena snuttefilt.

Vaknade klockan 05 av att Love stog och skakade i spjälorna i sängen. Strax därefter kräktes Ludvig igen.

Klockan 06.20 fick jag tag i arbetsledaren på jobbet. Och nu har jag lämnat Molly på skolan, Love på dagis och dumpat Ludvig i sängen igen.

Känner mig lite mosig jag med, men hoppas in i det sista att det bara är psykologiskt. Nu ska jag sova bredvid sonen.

Jamen se...

... där, klockan är inte ens nio och jag är redan klar med dagens sysslor. Eller ja, jag väntar på att tvätten ska torka och att diskmaskinen ska bli klar så jag får plocka med det sista. Men jag känner mig så busy att jag hela tiden måste skriva små to-do lappar och bocka av allt eftersom. Annars glömmer jag nåt.

Gick hem en timme tidigare från jobbet. Redan andra dagen! Men det var så lugnt. Och jag behövde åka till Bergvik och köpa nya benskydd till Molly och en födelsedagspresent från Ludvig.

Svärmor hämtade barnen på dagis. Å sen gick jag och Love och postade lite brev, medan Margarete och Ludvig kollade på Mollys fotbollsmatch - som de för övrigt vann med 2-1 - och sedan åt vi kvällsmat allihopa här hemma, innan barnen slockande ett efter ett.

Mycket bättre stämning här hemma (läs: Love inte lika skrikig) idag.

Pratade med Mattias i telefon. Det bara regnar i London. Och tydligen har vi inget hotellrum till helgen heller. Men det ligger inte på vårt bord att lösa det, tack och lov.

Gårdagen...

... ja. Det är tur att man alltid är uppe i jävligt god tid.

Love tokgrinade så fort han såg dagis. Läser man mellan raderna på fröknarna fortsatte det mer eller mindre hela dagen.

Jobbet då. 9-16. Helt ok. Men känner mig färdig med detta. Jag har liksom vuxit ifrån det på något sätt. Dagen piggades dock upp av lite oanständigt sexprat med den enda som är öppet gay.

Hämtade Molly, hämtade pojkar, hem snabbt så Molly fick ta en frukt och byta om, skjutsade ner henne till cirkusskolan, hem, lagade mat, åt, Love grinade konstant, blev lite osams med mamma, åkte och tittade på cirkusföreställningen, grät för att Molly var den bästaste bästa, hem, nattade pojkar, packade traderaauktioner, nattade Molly, packade dagisväskor, ringde några samtal, duschade, gick och lade mig. Phew.

Och igår så ringde den ever so klämkäcka Herr Skager aka klassfotbollstränaren och informerade om att det är match idag kl 17.30. Och Ludvig har blivit bjuden på kalas. Så nu har jag en sån här dag framför mig igen. Börjar jobba om 45 minuter. Å sen går det i ett.

Detta var dagen...

... som gick från bad till worse, men som gjorde en u-sväng upp till skaplig och sedan mycket härlig!

När vi var hos mamma frågade hon om Love kanske kunde vara i någon slags trotsålder som hon själv inte minns inträffade runt denna tidpunkt i livet? Ja, jag skulle också vilja veta det. Det enda jag vet just nu är han är det första av mina barn som kommer ligga raklång på golvet på Ica och grina över att han inte får en pingvinstång eller pixibok i kassan. Han övar ganska bra redan nu kan jag säga.

Men efter lunch vände det något, och han knallade omkring hemma hos mamma och var rätt nöjd. Slängde saker i toaletten och så.

Och när vi kom hem på eftermiddagen, lekte han och Ludvig ute på altanen i solskenet medan jag hann både förbereda mat och plocka undan. Och är barnen glada, är mamman glad.

Och nu är det bara en halvtimme kvar till läggdags!

Och imorgon bitti...

... åker Mattias till London på kurs. Och jag SKA börja jobba på måndag. Vilket alltså innebär att jag ska genomföra min första arbetsvecka ensam hemma med tre barn.

Just nu sitter jag mest och funderar på hur länge det kommer dröja innan jag känner ett behov av att knyta upp snaran.

Men vi tar en dag i taget: Imorgon har jag bjudit in mig själv å småpojkarna på lunch + däckbyte hos mamma. Vi börjar så.

Var iväg på tivolit...

... på I2-marten idag. Vi och alla andra zignare och WT-people från grannkommunerna.

Ludvig stormförtjust över alla roliga karuseller. Love sov mest. Jag, mamma och Mattias var mest glada över det vackra vädret.

Köra bil.

Köra tåg.

Halvsova.

Denna karusellskötarman kunde inte ta ögonen från mamma. Jag har tagit säkert tio kort på detta fenomen, och på vartenda ett stirrar han helt ogenerat på henne. Mamma totalt omedveten.

Ludvig fick en ballong som han genast fäste sig vid. Innan han skulle sova, pussade han SvampBob och sa gonatt.

Far, Son, SvampBob och Mycket Pompös Svartmuskig Man.

Fredag...

... idag. Jag har köpt hem färska smögenräkor, aioli, ostar, vindruvor och bröd. Jag har dammsugit och städat badrummet och köket. Plockat iordning. Satt ett fång vita liljor i vas. Vädrat och riktigt släppt in våren.

Allt tiptop och redo för lite fredagsmys med Mattias.

Hämtade barnen på dagis. Köpte glass på väg hem. Lekte i lekparken.

Klädde av barnen och gjorde dem redo för badet. När de sprang omkring som nakenfisar passade jag på att packa upp dagisryggsäckarna och lite annat. Plötsligt hör jag ett bekant stånkande ljud och vänder mig om. Då har Love pressat ut en gul bajshög på dyra stjärnmattan i hallen. Jag springer och hämtar våta tvättservetter i panik och försöker fånga upp det värsta. Love går glatt vidare, och sätter sig på huk igen lite längre bort. Och lägger två bajshögar till på mattan innan jag hinner komma till undsättning och rädda det som räddas kan. Ludvig skriker på hjälp och Love trampar såklart i bajset och gör lite bajsavtryck på vägen in i vardgasrummet också.

Jag vet inte riktigt vart den ljuva stämningen tog vägen efter det?

Igår var det bara...

... tre veckor kvar tills jag och Molly åker. Vi har verkligen nedräkning nu. Det är så upphaussat och stort att man skulle kunna tro att vi ska åka på en jorden-runt-resa i ett år och bara bo på 5-stjärniga hotell. Men det här är det bästaste bästa, för oss två.

För att verkligen komma i stämning fick jag igår ett mail från Ving där det stod att "Bästa Maria! Din resa närmar sig med stormsteg" och genast blev det så himla verkligt. Medföljde gjorde också en inloggning för att kunna handla taxfree - vilket jag genast gjorde - plus en liten Alanya-guide.

Mycket trevlig läsning, trots att jag varit där förut.

2002 åkte jag och min dåvarande - och dessutom sprillans nya - pojkvän till Turkiet. Molly hade precis fyllt två år, och skulle vara hemma med sin pappa för första gången. Bara detta innebär ju megaångest som jag var tvungen att bearbeta. Två dagar innan vi skulle resa grät jag hela dagen. Och dagen innan var jag så redlöst berusad (och superovän med nya p-vännen) att jag höll på att inte ta mig upp på avresedagen.

Men iallafall: När jag varit i Alanya i tre-fyra dagar, ringde jag till Molly på hemmaplan. Å då visade det sig att hon var jättesjuk och fått vattkoppor, överallt. Å längtade så mycket efter mamma att hon bara störtgrät i luren. Jag blev helt knäckt. Givetvis fanns det ingen möjlighet för mig att åka hem eller boka om min biljett, och det dåliga samvetet över att vara en sådan slacker-mamma rev och slet i kroppen på mig.

Samma kväll var vi ute med några kompisar. Happy Hour i alla ära; denna gång blev det för mycket. Fyllegråten visste inga gränser och jag var aggressiv till tusen. Jag lämnade mitt sällskap och sprang längs Atatürk Boulevard i platåskor, grinandes och snorandes efter den sjuka dottern. Efter en stund var jag tvungen att ta en paus, jag var helt slut. Jag satte mig på en bänk i en busskur för att samla mig lite.

I ögonvrån såg jag hur det började röra lite på sig inne i hörnet av busskuren. Det var en liten uteliggartant som började mojsa sig upp ur ett antal tidningar och kartonger. Hon hade inga tänder i munnen och brallor som såg ut som sparkbyxor. Hon ställde sig precis bredvid mig och började vifta med händerna och skrika åt mig, och först blev jag alldeles chockad. Men i fyllan tänkte jag att din jävla turkkärring, nu får det fan va bra. Så jag hånflinade lite åt henne och skrattade och svor alla ramsor av jävligheter som Meral någonsin lärt mig. Vips slet hon tag i en kartong och slog till mig i ansiktet! Och jag fick ett litet jack på näsan, vilket ledde till att jag blev ännu mer hysterisk.

Då stannade en taxi, och ut hoppade en mycket vänligt sinnad taxichaffis som ska börja reda ut varför den vackra svenska flika gråter med en sparkbyxtant bredvid sig. Han svamlade lite med henne på turkiska. Och sedan förklarade han att hon inte ville att främmande människor skulle komma till hennes hus. Hon ville inte ha besök eller bli störd av någon ovälkommen som bara trängde sig på.

Taxichauffören började krama mig och tröstade mig. Det kändes bättre. Men så plötsligt kände jag att han stoppade sin äckliga tunga i min mun! Vilken jävla typ! Precis då dök pojkvännen upp, varpå taxigubben fick bråttom iväg. Uteliggartanten lade sig tillrätta och somnade om. Men pojkvännen ville inte hångla mer den kvällen. Undrar varför?

Dessa två dagar...

Bebiskärlek 2006

... hemma med Ludvig har varit rent ljuvliga. Vi har inte umgåtts så här mycket på tu man hand sedan han var bebis och jag var mammaledig med honom. Och vi har skrattat som två dårar! Det kommer mycket finurligheter ur munnen på treåringar, det ska gudarna veta. Så mycket kärlek alltså! YYY

Ordningen är helt...

... återställd. Idag vaknade mini klockan 05.06 piiiiiiiiiiip. Helvete!

Är det inte något...

... som är seriously wrong om man genuint tycker att man har fått sovmorgon när bebin inte vaknar förrän 05.40?

Jag hade precis tänkt...

Please find me.

... skriva ett inlägg om hur det försvinner saker spårlöst hemma hos oss. Och det handlar absolut inte om min slarvighet, onej. Det måste vara vårt husspöke.

Först var det en mockasin som försvann. Jag drog av dem av Love uppe i badrummet. Tio minuter senase återfann jag bara den ena.

Sen var det min internetdosa som var borta. Den hittades dock av Ludvig, inne i linnegarderoben. Spöket i det fallet var ju såklart Love.

Å nu hittade jag inte min plånbok. Letade överallt. Var på vippen att ringa Mattias och fråga, men han är lite sur från igår så jag kände mig något tveksam. Sen skulle jag organisera lite i vårt hallsystem idag när jag har tid. Då känner jag att plånboken ligger i fickan på en av mina vinterjackor. Som jag inte har använt på ett par veckor. Helt ofattbart.

Att jag hade den på mig en snabbis till dagis igår har inget med saken att göra. Hade inte med mig plånboken då.

Tror jag.

Men nu är det iallfall bara mockasinen kvar.

Halkade precis in på en blogg...

... där jag läste om Heta Linjen. Denna telefonlinje var ju bland det roligaste som fanns! 67890. Och det var ett evigt dividerande om hur mycket det faktiskt kostade att ringa dit.

Det var väldigt mycket viskande karlar. "Hallå? Hallå? Är du kåt?" Bland annat fanns det någon som kallade sig "Viskande Eken".

Sen fanns det en massa vatos-ungar. "Eeeeh bruuuden, du e så jävla gammal län, så dina blygdläppar hänger i backen som sniglar, eyyyy vatos locos foreva".

En gång på högstadiet blev jag å min kompis Teres hembjudna till nån gubbe som bodde i höghusen. Han lovade att bjuda på alkohol. No shit? Men eftersom vi inte hade något bättre för oss så gick vi dit. Givetvis bjöd vi med några bråksugna killkompisar som höll vakt utanför. Gubben öppnade i morgonrock. Han bjöd på lättöl. Vi surade över att det inte var starkare grejer. Och vi satt mest och mumlade till varann att va fan gör vi här? Så plötsligt ringer telefonen. Gubben svarar. Räcker över luren till mig. Det var mamma. Som var helt jävla galen.

Hur hon fått namnet eller numret till denna gubbe - jag hade det inte ens själv - är fortfarande en gåta.

Jag tar tillbaka...

... det där jag sade om att Love alltid vaknar mellan 04.45 och 05.15.

Idag fick jag sovmorgon. 05.16 spärrade han upp sina ögon, och som vanligt var han glad i ungefär i en halvtimme innan han började gnälla konstant.

Men nu ska han till dagis om en timme. Och jag ska spendera dagen på soffan med Det Onda Fingret. Y

Men vad i helvete...

... är det som händer?


Gick och solade solarium för första gången på två år. Tänkte jag skulle försöka se lite piggare å fräschare ut så man kanske kunde se att det finns någonting levande inuti min vita jobbskjorta. Kom ut efter 25 minuter som en jävla kokt kräfta. Men va fan?! Nån måste hata mig däruppe.

Kräftan

Men så svullnade Ludvigs finger upp på eftermiddagen, så vi fick åka till kvällsjouren på Gripen. Där visar det sig att ungen har streptococker i fingret. VA!? Men ärligt. Nu fick jag ringa till jobbet igen och skjuta upp min arbetsstart tills på måndag. De måste älska mig där.

Parasitfingret

Men det var väldigt...

... vilket tråkigt liv jag har levt de senaste dagarna. Har ju ingenting alls att blogga om.

Ludvig sjuk igen, feber utan några andra symptom. Love får fixa inskolningen själv nu.
Och denna Love som vaknar mellan kl 04.45 och 05.15 varje dag.

Önskar det kunde hända lite roligheter snart!

Häromdagen hittade jag en oöppnad burk med sömnpiller utanför apoteket, som jag lämnade in på Konsum som var öppet bredvid. Skulle kanske ha behållt den och knaprat i mig halva själv?

IKEA, Barnens Hus, Kahlenius...

... Toys 'R' Us, Blomsterlandet och Konsum. Skickat en storbeställning som ska handlas i Stockholm av en kompis som ska dit nästa helg. NK ska få en rejäl hög av vår månadsbudget, haha!

Planterat blommor, burit upp utemöblerna från källaren, sorterat uteleksaker och organiserat och tjatat med de andra damerna på Wisteria Lane.

Delikat middag hos svärmor bestående av fetaostfyllda lämmfärsbiffar med ugnsrostade grönsaker plus sallad och hembakt bröd.

Pantande med Molly.

Förberett lite mat inför veckan - jag ska ju börja jobba på onsdag!

Åsså har jag köpt en underbar Odd Molly-kofta, ett riktigt Tradera-fynd! Aj äm sou häppi.

Som grädde på moset...

... över alla jävligheter i livet, fick Ludvig naturligtvis oförklarlig feber igår kväll, och som faktiskt håller i sig än. Inte jättehögt, men tillräckligt för att det ska kännas surt.

Och Mattias jobbar, Molly har sovit hos en kompis och jag... jag viker tvätt och allt det vanliga. Å nu vaknar Love.

Ha en trevlig lördag!

Man skulle kunna tro...

... att jag lämnat walk-over och slutat blogga. Men mitt ordbajseri vet inga gränser som vanligt. Men jag har varit begränsad av andra skäl.

Till exempel Tradera.

Tradera är en fantastisk auktionssajt, som tillhandahåller ett fantastiskt hjälpmedel som heter Power Lister. Med den funktionen kan man skapa auktionslistor, som man sedan publicerar vid lämplig tidpunkt med ett klick. Mycket effektivt.

Så jag har suttit hemma och powerlistat 118 annonser, efter att ha rensat ut urväxta kläder och annat trams som går att sälja. Så i tisdags klickade jag på "Ladda upp." Allt gick bra, inga felmeddelanden. Men inga auktioner publicerades.

I onsdags samma procedur. Laddade upp, att gick igenom - men inga publicerades.

Torsdag. Rejält uppretad nu. Laddade upp, allt gick igenom - men inga publicerades.
Andra försöket. Laddade upp, allt gick igenom - men inga publicerades. Nä nu fan blir jag galen!!!
Tredje försöket. Laddade upp, allt gick igenom - och det funkade!

Mycket nöjd gick jag och lade mig. Igår morse loggade jag in på Tradera igen, för att kolla läget. Under natten har de andra två listorna vaknat till liv, vilket innebar att jag hade sisådär 360 annonser ute. Trippelt av allt. Och givetvis hade folk hunnit buda på flera av samma sak.

Så halva dagen gick till att maila Tradera, avbryta annonser, maila högsta budgivare och göra tilläggsbeskrivningar. Jag var inte glad, så mycket kan jag säga. Mitt solande med Mama i näven kom liksom av sig.

Dagis ringde mig inte förrän...

... halv två. Halv två!!! Runt tolv var det sagt från början. Då hade Love sovit i två timmar i vagnen, vaknat, ätit och fått blöjan bytt. Och allt var kolugnt och bra. Och detta medförde att jag genast förvandlades till en lite mer harmonisk mamma.

Ikväll ska jag gå och lägga mig tidigt. Att gå upp kl 05 när man inte lägger sig förrän vid 01-02 funkar inte i längden, har jag märkt. Och Molly har en kompis som sover över, så imorgon har jag lovat att ta med dem på McDonald'slunch när småpojkarna är på dagis.

Och jag ska inte utföra en enda hemmasyssla. Det ska bli 13 grader varmt imorgon, vilket innebär att jag ska unna mig en stunds utesittande i solen. Åsså ska jag läsa nya numret av mama som kom idag, med min flickvän Laila Bagge på framsidan.

I Alanya är det 24 grader varmt. Överlever nog det också. :)

Ytterligare en timme...

... hemma alldeles själv i frihet. Skulle kunna vänja mig vid detta.

Känner att jag kanske borde ta tag i det här, men det vette fan om jag orkar.

Ludvigs många...

... ansikten.

Det är en otrooooolig...

... viktig hockeymatch ikväll, eller nej fotbollsmatch var det visst! Så håll nu alla tummar som går för att Arsenal vinner över Villarreal så att jag få ha husfriden kvar.

Och så vill jag tacka...

... er alla som tagit tid att skriva något litet om er i kommentatorsfältet när jag undrade vilka i hela friden som läser här! Väldigt roligt med så fint beröm! P&K big tajm.

Tänkte också att jag ska skriva ner en miniresumé av mitt liv so far, så ni kan få svar på zignarfrågan och min tid som kickersbrud. Moahahaha. Men det kommer en annan dag, kanske imorrn.

När jag hämtade…

... barnen idag, fanns följande information uppsatt:

På fritids: "Vi går till museet idag för att titta på påskbrevsutställningen. Vi är åter ca 14.30. PS. Vi har hittat löss här på Gesällen." Häpp.

På dagis: "Vi har flera fall av svinkoppor vattkoppor på avdelningen." Häpp häpp.

Och när jag kom in och skulle hämta Love efter lunchen, var han spårlöst försvunnen. Istället möttes jag av ett amish-barn med någon mycket svår afrikansk sjukdom som resulterade i knallorange fläckar i hela ansiktet, händer och hår. Även kläderna var smittade.

Jag såg inte att det var han, så köttfärssåsig var han i hela ansiktet. Nu hade jag ju ingen kamera med mig, men ungefär så här såg han ut.

När jag utfört mina sysslor...

... hade jag tio minuter över. Tänkte ta en liten kaka. Men så öppnade jag dörrarna till skafferiet och blev påmind om att jag storhandlat igår. Och bara slängt in saker i all hast när jag kom hem.

Gjorde en liten grovsortering. Tyckte att jag var mkt duktig men nu när jag tittar på före- och efterbilderna så ser jag inte så stor skillnad!?!

Före

Efter

Tjolahopp, tjolahej...

... nu sitter jag här hemma all alone. Love och Ludvig är kvar på dagis, Molly är på fritids och Mattias jobbar. Och jag har fått frisedel fram till lunch, då jag ska hämta Love om inget oväntat hänt. Men han trivs så bra med fröken Margret så jag oroar mig inte.

Oroar mig inte heller över vad jag ska göra i lite drygt en timme!

Jag ska hänga ut täcken på vädring.
Städa undan efter Mollys och Ludvig mysstund igår.
Lägga i en maskin tvätt.
Plocka undan efter morgonhysterin.
Äta lunch.

Och det viktigaste av allt har jag ju redan gjort: mitt-på-dagen-blobbat.

Och tänk om Mattias haft en lugn dag på jobbet så hade han kunnat komma hem för lite spontansex så här mitt på ljusa dan! Eller förresten, det är ju bara tonåringar som ligger med varandra har jag hört.

Jag är hemskt nyfiken...

... på vilka ni är, alla ni som läser här. Sedan jag installerade Feedjit så har jag sett att jag har regelbundna läsare i bland annat Kiruna, Avesta, Höör och Karlskrona bara för att nämna några! Vilka är ni? Skriv gärna och berätta!

Är det något ni vill veta om mig är det bara att fråga också såklart! :) Det kanske känns rörigt att läsa här ibland... känner mig som om jag tror att jag är värsta celeben, hahaha!!!

Massa kärlek från mig till er alla! Y

Inskolningen gick faktiskt...

... bra idag. Love var inte blyg för fröken, men givetvis var han sur när det var dags för utelek. Dock nöjde han sig med att hon bar honom, medan jag satt på en bänk lite längre bort och konverserade artigt med några tvååringar.

Nu tar vi nya tag...

... inför dagisinskolningen som börjar om imorgon. Å håller alla tummar och tår att barnen får vara friska.

Känner mig noll sugen på detta, men ber till högre makter om lite lust.

Och ännu roligare...

... är det att det idag är exakt en månad kvar tills jag och Molly åker till Turkiet!

Den 13 maj åker vi till Alanya från Örebro flygplats! Vi ska bo på SunPark Garden som du kan läsa mer om här. Ett superfint fyrstjärnigt hotell med vattenrutschbanor, minigolf och kvällsunderhållning. Det ska bli sååå skönt att komma bort och bara umgås, vi två.

Måste tänka på...

... roligare saker! Om 18 dagar åker jag till London.

En liten inköpslista, förutom de obligatoriska besöken på Selfridge's, TopShop, House of Frasier och John Lewis, kommer här:

Vissa kvällar när jag inte kan sova...

... läser jag en hel hög bloggar, och går in på länkar och läser vidare.

Igår var en sådan kväll. Jag läste om glammigt mammaliv i Los Angeles, om tusen olika cupcakes, om tonårsliv och om en ung mamma som förlorat kampen mot cancer.

Det finns så många olika livsöden som berör mig. Och det är så fruktansvärt när det handlar om döden, och speciellt när det är barn inblandade. Och har man väl börjat läsa, så kan man inte sluta - trots att man sitter och gråter och hulkar i ensamhet framför datorn.

Särskilt sorgligt blir det också när någon som står en nära dör. Natten till igår somnade en av Mattias bästa kompisars mamma in. Hon har varit mycket sjuk i många år, men dog ändå alldeles för ung. Även om jag bara träffat henne vid ett fåtal tillfällen, blev jag jätteledsen när jag fick beskedet. Det är oerhört svårt att tänka sig att ens mamma ska dö.

Jag kan inte tänka på döden mer än mycket flyktigt, för jag har sådan dödsångest så det liknar ingenting. Jag mår så jävla dåligt att jag vill vända ut och in på mig själv när jag tänker på att det aldrig mer kommer hända något mer när man dör. Never ever.

Jag har försökt att finna någon slags tro i österländsk religion, för att känna mig hoppfull om eventuellt liv efter detta. Men jag känner det inte på riktigt, även om jag så inihelskotta gärna vill.

Tycker att det är lite jobbigt...

... med sådana här mittemellandagar. Det är inte helg, men ändå inte vardag - typ. Fattar inte heller varför jag är så trött. Är det inte meningen att man ska bli pigg av det fina vädret? Känner mig helt jävla slut.

Har inte gjort mycket vettigt idag. Bakat lite med barnen. Och jag å Ludvig var på "Pettsson och Findus - Glömligheter" på bio. Mysig film men kanske något för lång. Många barn stod upp och pillade med annat den sista kvarten. Själv är jag mycket förtjust i barnfilmer som inte går i 180.

Pojkfrisyr innan...

... och efter!

Och här har jag varit inne och smygtagit ett par kort på en sovande Love, för att ni ska få en idé om hur han ser ut. Jeeez!

Förlåt mig kära barn!

Hjälp, vad i helvete...

... har jag gjort?!?!!?

Idag var det dax för stora hårklippningsdagen för de Lindqvistska pojkarna. Ludvig behövde ansas och Love behövde klippas rejält, eftersom några av de manliga familjemedlemmarna börjat grymta om att det inte är lämpligt för Love att gå med hårspännen med glitterhjärtan på varje dag.

Ludvig var nemas problemas som vanligt. Men sen var det Loves tur. Och där vet jag inte riktigt vad det var som gick snett. Jag kammade och klippte och tryckte in bokstavskex i munnen på den lille så han skulle sitta still. Jag tänkte att jag passar på och klipper ganska mycket nu när jag ändå håller på. Och allt gick jättebra, tills.... ja, tills jag skulle kolla det färdiga resultatet.

Jag tycker att han ser ut som ett Amish-barn.

Mattias tycker att han ser ut som Jim Carrey i "Dum Dummare"

Eller Gustav Vasa.

Man skulle iallfall kunna sammanfatta med att reslutatet inte blev så lyckat. Han ser inte klok ut. Eller också är det bara jag som behöver vänja mig vid det faktum att jag för första gången i mitt liv har en son med kort pojkfrisyr.

Fick lite bilder från...

... hockeykvällen av Pernilla.

Pernilla å jag. Ser att jag börjar bli lika rynkig jag!

Besök på Gourmetgrillen. Har aldrig varit där nykter förut! Och är det nåt jag hatar är det när man får alldeles för mycket kött till för lite bröd. Fick frisera lite.

Hamburgerköttshalsband. Äntligen ätbart!

Glad make å stirrig storasyster.

Men vi var fler i sällskapet. Jag och Mannen Som Hatar Kvinnor. Eller om det bara är kompisars fruar. Peter! :D

Vacker bild på maken! Mannen som ser något överförfriskad ut är Mattias Buddhaboy, ellernåt. Mannen som smygsuper i mitten är svågern. Å hon som är nära att däcka... ja, det är ju Penaj.

Ture och jag.

Baren var given i periodpausen!

Åsså var det klart! Jihooo!

Sen träffade vi nån alldeles för nykter och snygg trebarnsmamma som vi ville hänga lite med.

Här har hon tagit nya tag, hon som nästan kräktes efter andra perioden!

Rolig händelse...

... med son nummer 2:

När Love vaknade igår och gnällde, stank han så mycket vitlök ur munnen att jag blev full i skratt.

(Han hade fått sin favvorätt som är väl värt ett tips: blanda krossade tomater, lök, vitlök, nymalen svartpeppar, flingsalt, en nypa socker, en kruka färsk basilika och färsriven parmesanost i en kastrull å koka ihop. Supergott som det är, tillsammans med pasta, men går att variera i oändlighet - ha i lite kyckling, eller pancetta eller nötfärs å vips! så har du en helt ny rätt!)

Mindre rolig händelse, dock med son nummer 1:

Under tiden jag sitter här å bloggar har Ludvig sugit i sig halva mitt Lancome-läppglans som smakar jordgubbsglass (enligt honom dårå).

Lite bilder - eller ja, ganska...

... många bilder - från dagens påskfirande.

Molly målar ägg.

Noga, noga å fint blir det!

Ludvig är inte sämre han!

Trots att han tillåmed lyckades rita på tallriken... :)

Köpte med en fin blomma till bästaste mormor.

Glada barn, trots att påskäggen från oss innehöll kläder!

Mormor hade organiserat skattjakt hemma på gården!

Margarete hjälper till att dela ut ägg så det blir rättvist!

Barnen genuint jätteglada över att ha hittat skatten!

Finfina lillebror fick en gosegroda. Men den var allra roligast att bara slänga bort.

Pappan å mini.

Härligt att få plocka lite själv!

Finaste påskkärringen x 1

Finaste påskkärringen x 2


Just här kändes vi jättevälkomna. (Proffsfotograferat oxå)

Gullungar med kusin Elliot i mitten.