Men åh, fortsättningen...

... kommer här:

Den stora händelsen var ju inte middagen utan att Sex and the city-filmen hade premiär! Jag, Johanna och Johannas lillasyster M skulle gå på 21-filmen och sedan gå ut och ta en drink eller två.

Jag: Åh, det ska bli så himla kul att träffa mina gamla kompisar igen!

Mattias: Men Johanna träffar du ju ganska ofta...?

Jag: Men åh, jag menar ju Carrie och Samantha och Charlotte och Miranda.

Det är verkligen så det känns. Min besatthet av SATC vet inga gränser.

Under filmen dricker vi insmugglad xider som jag hällt över på petflaska. Känner mig som en busig fjortonåring. Efteråt spritter det i denna gamla mammakropp så jag och J går till Harry's för att dansa lite. Att vi valde Harry's beror främst på att man aldrig behöver skämmas för hur man beter sig. Det finns alltid värre.

Efter att ha dragit i oss varsin åtta White Russian skakar vi loss. Jag blir alldeles andfådd och svettig och Johanna får håll. Vi är ju inte vana vid såna här jympapass. Känner mig ganska dragen så vid ettsnåret åker jag hem.

Kan idag konstatera följande angående Harry's:

1. Ett kriterium för att få komma in är att man har total avsaknad av charm/stil/intellekt.

2. Det är MÅNGA äldre kvinnor som får med sig en ung invandrarkille hem. Kul!

3. Underhållningsvärdet är betydligt högre än de 80 kronor det kostar att gå in.

4. Kände INGEN. Men finns mycket roliga människor att titta på. T.ex. stod det en harmynt undernärd asiat med uttänjda öronhål, klädd i spetsiga loafers och uppknäppt randig skjorta precis vid discjockeyn och dansade i vågliknande rörelser. Sen fanns det nån mustaschapa och några till som var vansinnigt kul.