... ja jag gör faktiskt det! Faktum är att fotbolls-EM påminner om fantastiska tider eftersom det var då jag och Mattias hooked up. Sen kan man ju räkna ut själv att allt gått skitsnabbt eftersom vi sitter här gifta och med två gemensamma ungar bara fyra år senare.
Ja, EM 2004 var verkligen en lycklig tid. Det var då man fortfarande kunde dansa på bardisken och beställa åttor och tior i baren och trycka in tio pers i en svarttaxi för att efterfesta till sju på morgonen för att sedan åka och köpa frukost i pyjamas. Fan vet vad Mattias såg hos mig då, han själv hade ju redan uppnått den beaktningsvärda åldern 30 - själv har jag inte ens kommit dit än - men det var en rolig tid.
Att jag fick be Mattias kyssa mig den där ödesdigra sommarnatten på Nöjesfabriken, som alla numera tror, är däremot en sanning med modifikation. Att han liksom lagt upp den på smash men sedan tappat modet är mer riktigt.
Och jag minns när jag sprang över torget efter ännu en blöt natt på Blue Moon Bar i ett knallgult halternecklinne och högklackade sandaletter som hela tiden fastnade mellan gatstenarna, samtidigt som jag skickade flirtiga sms till Mattias med tanke om att jag aldrig kommer behöva stå till svars för detta i nyktert tillstånd.
Ändå kom han till mig, fast jag låg och sov i mammas gamla t-shirt och smink under ögonen och andedräkt som en hund och fixade frukost och låg sked och hånglade upp mig mot väggen i hallen.
Åh, vad jag älskar denna man.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar