Man kan tro att jag...

... är knäpp i huvudet, men som sagt: jag älskar jul. Jag älskar också att Toys 'R' Us hade 25% rabatt i hela butiken i lördags. Så jag har köpt många julklappar och födelsedagspresenter redan nu! Tänk så skönt att ha det mesta till barnen fixat. Nu ska jag väl beställa lite böcker och jox som andra finisar i familjen önskar sig. Tänk så lätt och smidigt det går ibland!

Och PS. Ser ni temat? Rött å vitt. Paketen ska matcha granen.

Började dagen med en...

... lååång sovmorgon - trots att vi ställt om klockan! - vilket kanske var välbehövligt, eftersom vi hade barnvakt och var på inflyttningsfest/ middag igår. Nu kan man ju tro att vi vaknat bakis och valt att dra täcket över huvudet, men sanningen var att jag var så dödstrött kvällen innan att jag mest satt i soffan och gäspade. Jätterolig gäst va! Tur att det är förlåtande människor man umgås med.

Men när jag väl vaknat med ett ryck, styrde jag upp rätt så snabbt och bjöd barnvakten på smarrig brunch! Och sedan har det väl mest varit en vanlig söndag. Dock med lite intensivt hotell-letande ihop med mina kära resekamrater i april. 15 000 personer ska visst på samma mässa som vi, så man måste väl kanske passa på att boka något bra redan nu!

Idag var jag ute och...

... handlade en sväng på förmiddagen, medan Molly passade småbrollorna. När jag kom hem mötte Love mig i dörren och ropade "vi har bakat! vi har bakat!" med sådan oförställd glädje man bara hittar hos barn (och idioter).

Och visst hade de det! Molly hade svängt ihop petit chouxer med vaniljsås och Ludvig och Love hade gjort chokladbollar rullade i strössel och pärlsocker. Och sedan hade Molly insett att det var lite halvrörigt i köket, så hon hade både ställt in alltihop i diskmaskinen, torkat bordet och dammsugit. Vilken gullis!

Är det nu i helgen man...

... firar Halloween? Mina kids älskar ju det här med trick or treatin', men man vill ju inte gå och plinga på hos grannarna på fel dag direkt. I USA firar man alltid den 31 oktober oavsett veckodag, men här vill vi ju gärna slänga in det på en helg. Så är det nu i helgen (närmast den 31:a) eller nästa helg när vi firar allahelgona? Jag är inte säker.

Hela den här Halloween-karusellen är ju alldeles underbar, tycker jag. Skitsamma om det är ännu en högtid då butikerna ska tjäna en massa pengar på grund av konsumenternas onödiga inköp! Jag älskar USA och jag älskar traditioner, så Halloween är en given hit hos oss.

Har haft en nästan helt...

... ledig dag. Skrev färdigt min rapport redan igår, vilket innebar att jag kunde gå och lägga mig igen en liten stund efter att jag lämnat barnen. Men så drömde jag att vi var i Florida och att vi hade två thailändska städerskor som länsade safety boxen, och att jag kom in mitt i alltihopa (och så var det något med Fia och Lara också, som jobbade i någon glassbar - mer minns jag inte), och jag vaknade med ett ryck och var både rädd och arg - så det var lika bra att gå upp och ta ett bad. Lite lunch, tvättande och plockande senare har jag nu hamnat här. Fast jag har massor med grejer att göra; saker som ska skrivas in i kalendern, lappar som ska fyllas i till skola och dagis, och saker som ska förberedas och/eller planeras. Och så måste jag en snabbis till affären. Härliga fredag!

Jag har fått en del frågor...

... och kommentarer kring mitt föregående inlägg, så det är väl bäst att jag kommenterar detta offentligt.

Vi ska inte skiljas, ingen har dött, ingen i min familj är drabbad av någon hemsk sjukdom. Det handlar om några som ligger mig oerhört varmt om hjärtat som har fått ett minst sagt jobbigt besked, och deras sorg = min sorg. Så nu vet ni det.

Efter en dag med...

... så vansinnigt mycket tårar - och nej, det har inte med Molly att göra, mer en jävligt djup sorg som liksom aldrig går att ändra på - så försöker jag rycka upp mig och göra något betydligt trevligare: kolla in hus och andra boendeformer som kan vara aktuella när vi åker till Orlando. Och visst är villorna i Florida väldigt fina!? Som direkt hämtade från någon hemmafruidyll.

Jag går och lägger mig...

... alldeles för sent, som vanligt. Men det gnager i mig så jag kan ändå inte sova. Molly har det jobbigt i skolan och jag pratar med hennes fröken. De har många och långa samtal om värdegrundsfrågor i klassen, för det är många som inte trivs. Barnen ger fröken de svar hon vill ha, och så går de ut på rast. Och där är allt som bortblåst.

Molly får höra att hon har fula jeans, att hon har för hög panna och att hon inte kan ha skjorta för det har bara killar. Då ska man ändå komma ihåg att hon är ett av högstatusbarnen ändå - som det så fint kallas i vår kurslitteratur - och att det finns många som har det mycket, mycket värre. Tänk att det är samma visa än idag. Några få som ska bestämma vilket mode som gäller, vilken musik man ska lyssna på och vilka frisyrer som anses ok. Killarna som de tindrar så emot är inte direkt bussiga - är det därför alla snälla killar aldrig får några tjejer?

Tjejerna är väl inte direkt bättre. Detta skitsnack! Och hon sa det till henne fast hon inte fick säga det för någon och då tyckte hon att hon var oschysst och sen ringde hon upp den andra och då sa--- baaaaah. Brutna löften och hemligheter som skickas vidare. Det är en hemsk insikt att man kanske inte kan lite på de människor man anförtrott sig åt. Och jag försöker förklara att det är skillnad på att vara populärast i klassen genom att vara en bra kompis, eller på bekostnad av att trycka ner andra för att framställa sig själv i bättre dager.

Men det är inte lätt. Och det gör ont när det är magknip och gråtattacker på morgnarna och man har fullt sjå att rodda ihop allt annat också.

Nu har vi bokat biljetter...

... till  en mycket efterlängtad semester i april nästa år.

Vi säger hej till ljuvliga frukostar...

... till pooler och palmer...

... till varma utekvällar...

... ja, vi säger hej till Florida igen!

För att ingen ska sätta...

... morgonkaffet i halsen publicerar jag fyllebilderna nu istället. Här bjuder jag då frikostigt på lite bilder från Bizzys kamera. Fråga mig inte vilka människorna på bilderna är, för jag har ingen aning. Förutom vi då, och Fredrik och Therese som kom förbi och tog ett glas. Men roligt hade vi som sagt (på deras bekostnad), för de här människorna var helt sjuka i huvudet av olika orsaker, ni vet... klientelet är som det är. Den svartmuskige mannen som så gärna ville bli fotograferad luktade så mycket svett att jag fick kväljningar, men han var lika glad för det. Så glad att han flera gånger gick ner på dansgolvet och gjorde armhävningar på knogarna.

Hej, jag heter Maria...

... och jag är alkoholist. Nu är det väl typ det sista jag är, men idag känns det faktiskt så. Jag gick inte upp förrän vid halv två, förutom att jag fick gå på toa några gånger och kräkas lite magsaft och sådär. Jag minns inte när jag var så här bakfull sist.

Men det kanske var värt det!? Vi hade sjukt kul igår, trots att vi hamnade på Harry's - vilket vi sedan tidigare vet kan vara rätt speciellt när man tänker på klientelet och så. En kille frågade mig igår "Men alltså, vad gör NI här?", och det kan man ju fråga sig! Men är man fulast på Koriander kan man vara snyggast på Harry's, så kan man se det.

Bilder finns och kommer lagom till frukost imöra om allt vill sig väl!

Nämen om man skulle ta...

... och fylleblobba lite. Jag sitter här och sippar min tredje WR ihop med Bizzy, Bosse och Mattias och det är snart dags för utgång. En härlig indisk middag senare är vi redo för lite fest. Och fylla. Min systerson på åtta bast ringde just och skulle sälja jultidningar. Jag tror jag kanske köpte en av varje. Men va fan. Nu kör vi. All in! Jag älskar den här lilla norskan.

Mattias och jag har...

... BF (och inte beräknad födelse då alltså, utan BarnFritt) hela helgen eftersom barnen ska till Gävle och fira kusinfödelsedag tillsammmans med mormor. Jag och Mattias står helt handfallna och vet inte riktigt vad vi ska ta oss för. Hela livet är som ett öppet fält! Ska vi gå på bio? Äta middag på restaurang? Äta middag hemma med vänner? Spela poker? Ligga i soffan och äta kinamat och kolla på Sons of Anarchy? Bli skitfulla och gå på nattklubb? Ingen vet.

Det första som står på schemat är dock en dagstripp till Strömstad. Jag läser om förskolebarns lekar i bilen medan Mattias kör. Jag shoppar medan Mattias jobbar. Typ så. Men vi äter väl lunch ihop iallafall!

Om någon minns, så åt...

... jag min allra bästa måltid någonsin på en restaurang i Fort Lauderdale när vi var i Florida förra året. Och eftersom jag aldrig kunnat sluta tänka på den här fantastiska rätten, mailade jag restaurangen och bad om receptet. Nu är det över ett halvår sedan jag fick svar och jag har ännu inte tagit mig samman och lagat det, framförallt eftersom den innehåller en massa jobbiga moment och garnishes som ingen normal människa i hela världen orkar förbereda.

Men nu så! I helgen ska det bli av. Och jag har förberett crispy onions, balsamic syrup och spinach pesto. Nu ska jag gå och fortsätta med en walnut and goatcheese blandning!

Har man inget bättre för...

... sig, kan man lika gärna låta storasystern spöka ut en riktigt ordentligt. Jag skrattade så jag grät när Love kom ut från Mollys rum iklädd denna flotta outfit. Han har ju liksom den bitchiga attityden som passar sådana här välfriserade brudar med Gucci-sandaletter och Louis Vuitton-väskor. Är han inte alldeles fabulös, så säg!

Det finns mycket smink...

... och skönhetsprodukter som är sjukt överhypade. Men det finns guldkorn som med all rätt höjs till skyarna! Elizabeth Ardens eight hour cream är en. Lancomes Hypnose mascara är en annan. Och så har vi då Nars rouge.

Jag fick ett i julklapp av mamma och blev superglad. Men för några månader sedan när jag skulle sminka mig så hittade jag det så här...

... men ingen hade naturligtvis någon aaaaning om vad som hänt. För ingen hade råkat tappa det i klinkergolvet i badrummet eller så.

Men så kom Johanna hem från New York. Och där finns ju den bästa shoppingen, som alla vet.

Och i påsen låg ett alldeles nytt fantastiskt Nars rouge!

Och det allra bästa är namnet. Och ja, it really gives that kinda glow.

Igår när jag stod...

... och lagade mat, kom Molly hem under stort smusslande. Det var viskningar i hallen och dörrar som stängdes tvärt. Och efter att ha sett Mollys röda kinder sträckte jag på mig lite extra och hittade en sprillans ny pojkvän inne i rummet. En kille som hon gått ihop med sedan dagis, och en mycket trevlig sådan! Han var minsann inte blyg, utan kom ut i köket och svarade "nej tack" (märk väl: TACK) när jag frågade om han ville äta. Men spela COD ville han. Molly blossade.

Och ni ser ju, han är en riktig cool typ med keps på sned och allt.

Ja, dessa söndagar, de...

... kommer och går nästan helt obemärkt. Samma visa varje vecka. Halvsovmorgon, hemmafixande, simskola, Premier League-fotboll, söndagsmiddag. Jag gillar det. Men jag har liksom ingen lust för tillfället. Jag känner mig trött och lite låg och sorgsen. Ja, allmänt osugen. Typ så.

Men jag har en fin man som plockar upp mig. Som ger mig fotmassage och drar dåliga vitsar och tänder lavendelljus. Han dansar till och med någon slags krabbdans för att få mig att le. Och så sjunger han en signaturmelodi för hans påhittade program "Fråga Facit", vilket jag tycker är jättekul. För ni förstår väl vem som är facit i den här familjen!

Sällan har jag skådat...

... ett barn med livligare fantasi: Love är verkligen one of a kind. Dagispersonalen älskar honom! Igår satt han och berättade sagor som jag spelade in.

"Det var mamma och Ludvig och Molly och pappa och Vanja och jag. De går en liten promenad. Och den heter spöket. Och de kommer bort och de vill gå ner i jorden, och där finns det godis och de vill redan sluta, men det finns mera godis där nere. Men nu är de uppe och det finns trädgrenar och träkoja och lampor och godis och ärter och tomat och senap och fanta och cola och vatten och mjölk. De går ner fort fort fort och de vill inte gå i skogen och de tycker inte det är roligt, de tycker det är förfärligt långt bort. Hjälp! Och nu gick de upp i det andra tornet! En dag börjar cirkusen och den är redan slut och jag tycker det är lite stängt. Och det gick inte att gå in men nu är det öppet igen, och vi går in. Men det finns ingen stol, ingen trappa, inga blommor, inget godis, ingen trappa, ingen stol. Det finns inte det! Men det finns böcker och ett bibliotek och godis, men det har vi redan sagt.  En dag äter vi kyckling och soppa men det finns ingen napp, och jag gillar makaroner och köttbullar och det finns sås och ärter och potatis."

Så här kan han svamla vidare hur länge som helst! Han är helt överfull av bullshit.

Man kan ju inte annat...

... än älska tacos. Speciellt i händerna på en treåring. Det är lika mycket jox på golvet som på tallriken.

Men det kunde ha varit värre! Det kunde ha varit ris. Vilket i geggasammanhang är ungefär lika kul som små slimekluttar som sitter halvcementerade i golvet.

Fina fredag, och jag firar...

... med att tvätta, städa gemensamhetsutrymmen såsom trapphus och källare och tvättstuga - och storhandla. Fikar hos mamma efter skola/dagis, går hem och fixar fredagsmyyyys medan barnen spelar fotboll på balkongen. Love är domare i långkalsonger och vinterjaka, men vill inte vara med på bild. Men de här två stora snyggingarna har inget val.

Jaha, då är det snart...

... helg igen. Veckan har gått i ett - med studiegruppsarbete, en tvättmaskin som gått sönder, inhandlandet av de sista höst/vinterkläderna, viktiga samtal med dottern, dagisfotografering inkl. syskonbild, bööö--- Orkar inte ens tänka nu. Skönt med helg. Mattias jobbar häcken av sig men jag har inte mycket planerat.

Veckans roligaste är ju då att Ikea börjat sin julskyltning. Jag jublar som ett barn. Min bästa tid på året, kanske. Och jag ser att första advent infaller redan den 27 november i år. Tidig julgransklädning även 2011 alltså!

Veckans sugigaste är när avundsjukan sliter tag i en med våldsam kraft, som den gjort nu när min granne aka Kära Johanna åkte iväg på en spontantripp till New York över helgen. Jag som inte ens lyckas rodda ihop ett par dar i London i december. Jag tuggar fradga men ler mitt allra ljuvaste leende. Och ber henne köpa med ett rouge hem.

Hemmapluggande idag och hohoho...

... vilken bok. Vissa delar är helt obegripliga och andra är riktigt intressanta. Men jag förenar nytta med nöje för att orka genomlida de svåra styckena. Ser ni hur jag kickar ass med den dära snigeln?

Hörni, vad heter ni på wordfeud?

Det är väl underförstått att...

... jag vissa dagar typ inte gör annat än att medla i konflikter här hemma. Ofast mellan Ludvig och Love, men även i andra konstellationer. Ludvig gillar att skvallra också, och tala om ifall Love gjort något otillåtet. Jag är ganska trött på det här eviga tjatet.

Som idag - jag står i köket och fixar lite påfyllning i fruktfatet, när Ludvig kommer in och talar om att Love sitter i soffan och tuggar på ett legohjul och han har visst kastat ner någon kudde på golvet också och så har han sagt---

"Ludvig," avbryter jag, "vet du en sak? Imorgon när jag ska skära upp en kiwi åt dig så finns det en som är av guld. Den är magisk."

Han stannar upp. "Vilken är det? Vad händer då?"

"Det vet jag inte. Men den är väldigt speciell."

"Vart kom den ifrån?"

"Eeeh... ett sagoland. Som heter Ica Maxi."

Tystnad.
"Tänk om jag blir förvandlad till Super Mario," drömmer Ludvig med ett leende.

"Ja, man vet aldrig," svarar jag. "Man vet aldrig vad som händer när man äter en magisk guldkiwi."

Tystnad.

"Jag kanske blir en dinosaurie också. Så jag kan trampa på hus och äta hela kossor och---"

"Eeehhh.... jag tror att man kanske mer blir lite vanligt magisk," försöker jag. "Typ blir lite extra pussvänlig eller så. Eller att man blir en extra bra kompis just den dagen."

"Ja, fast man vet ju inte, det sa du ju," funderar han vidare och går iväg.

Två minuter senare kommer han tillbaka in och gråter. "Men tänk om jag blir förvandlad på riktigt och aldrig kan bli vanliga Ludvig igen då? Jag kan inte vara Mario hela livet! Jag vill vara Ludvig!"

Baaaaaah! Jag som trodde att jag var hemskt slug och avvärjt ännu en liten katastrof.

Nu ikväll förvandlar jag min...

... blogg till en matblogg lite temporärt. För det är ju söndag! Veckans bästa matdag. På söndagar ska man umgås och laga comfort food, eller ja - söndagsmiddag. Så här får ni ta del av min favorit.

Ta en hel kyckling. Nagga en citron och proppa in den inuti kycklingen, tillsammans med färska kryddor (typ rosmarin, timjan eller oregano. Eller alla tre). Lägg i en ugnsfast form ovanpå skivad lök, morötter och vitlök. Och kanske lite selleri om man har hemma. Man behöver inte bry sig om om att skala grönsakerna innan. Skätt över lite lagom med olivolja och strö över flingsalt och nymalen svartpeppar.

Ställ in i ugnen på 250 grader. Så fort man stängt luckan sänker man värmen till 200 för då blir det skitbra. Och så får det stå där inne att götta till sig i ungefär 1 timme och 45 minuter.

Under tiden skalar man potatis, morötter och palsternacka och delar i lite mindre bitar kanske. Morötter och palsternacka är snyggast att dela på längden, tycker jag! Å så kokar man potatisen och morötterna i typ tio minuter, och låter palsternackan koka med efter halva tiden. Sedan häller man över alltihopa (utan vattnet då såklart!) i en ugnsfast form och blandar med olivolja, salt och peppar. Och strör över lite rosmarin. Och blandar i några skalade vitlöksklyftor. Potatisgrönsaksmixen ska in i ugnen sista timmen ihop med kycklingen.

Och voila! är kycklingen klar.

Man kan låta den vila en stund under folie medan man gör såsen. För man har ju formen kvar som kycklingen har varit i! Den ställer man direkt på en platta, strör över lite mjöl och häller på typ 7 dl kycklingbuljong. Och så får det koka ihop.

Då plötsligt är potatisen klar!

Nu är det nära. Sila såsen och skär kycklingen. Ät!

Sedan kan man äta yorkshirepuddings till efterrätt. Man vispar ihop 3 ägg med 1,5 dl mjöl och 3 dl mjölk. Sedan tar man typ en muffinsplåt och häller lite olja i varje hål och värmer i ugnen på 250 grader. När oljan blivit varm häller man i lite smet. Kanske en eller ett par centimeter smet i varje och ställer in i ugnen i typ 10 minuter. Eller lite till. Och där jäser de och puffar upp sig helt galet, de hära små raringarna.

Å sen har man i lite sylt och vaniljglass. Eller grädde om man älskar det. Lite brända idag men ändå supergott! Och så njuter man av god mat, att det är söndag, och att det är många timmar kvar innan man ska upp till jobbet.

Igår spenderade vi halva...

... dagen ihop med Ludvigs klasskompisar på Orrleken. Man känner lite lätt prestations-ångest när de oerhört hurtiga klassföräldrarna styr upp sådant här. Men trevligt var det iallafall - om än lite kallt. Eller svinkallt, beroende på hur man ser det.

En lycklig tweenie och hennes om möjligt ännu lyckligare vän följde med (läs: tvingades med för att undvika att de sitter och spelar Sims en hel dag) och vi hade väl inte mer än klivit ur bilen när hon frågade "När ska vi åka hem?"

Och när vi väl kom hem så gick musten fullkomligt ur mig, och jag kände mig frusen och varm och totalt energilös och sjuk och på dåligt humör och... ja, det var väl allt.

Men idag har jag vaknat med en enorm ork! ... eller också har jag mest masat mig upp ur sängen för att Ludvig har en playdate redan klockan tio. Hurra!

Det är ingen hemlighet att...

... jag har lite lätt ångest över att inte ha någon höstresa inplanerad. Jag behöver ha något roligt att se fram emot! Och jag tror att det finns ekonomi till det trots att vi ska till Florida i april.

Mattias har en massa grejer planerade i höst med jobbet, så han får sin beskärda del av roligheter (mitt emellan allt slit också såklart!), så han är inte så stressad. Men jag... uuuäää. Fia frågade mig om vi inte kunde åka på någon sådan där tjejkryssning och gå på deras spa, men jag vet inte... jag är inte så sugen på sånt dära båtande.

London är alltid ett givet val - inte minst för rolig julshopping! - men jag tittar på lite andra alternativ. Till exempel skulle jag gärna vilja möta hösten i Köpenhamn. Lätt och smidigt att ta sig till från Karlstad!

Eller Marrakech. Norwegian flyger dit billigt. Tänk att få fynda tyger och keramik. Och kakel inte minst!

Spavistelse i Tallinn är också grym valuta för pengarna. Ja tack!

Lämnade in rapporten, skummade...

... mig igenom ett par kapitel om barndomspsykologiska fasetter, åkte och storhandlade, svängde förbi ikea och blomsterlandet, hem och bytte sängkläder och tvättade mattor och hämtade barnen tidigt på skolan och dagis. Sedan packade vi in oss i bilen och åkte till skogen.

Härligt sensommarväder! Vi grillade korv och fikade.

Och barnen byggde koja och lekte eldvärlden på Super Mario.

Själv satte jag mig på en sten och spelade wordfeud. En sådan trevlig skogstur! Men Love var inte glad över att åka hem. "Jag älskar den här skogen!" skrikgrät han.

Ingen kan påstå att...

... jag inte gör vad jag kan för mina barn. Och jag försöker förmedla hur viktig skolan är, hur tråkigt det än är med gånger och delat med och annat urtrist matematik.

Nu har Molly prov nästa vecka, så jag gör iordning några stenciler där hon kan repetera vad hon lärt sig. Räkning a´la Justin Bieber style. Då plötsligt går det bra minsann!

Titta här, min yngsta son...

... är ett geni. Jag visste det! Jag hjälpte honom inte alls och höll inte i pennan eller så. Underbart! Och redan pappans handstil.

(Däremot så blev han mutad med en peng om han kunde göra det ordentligt, men det är en annan sak. Och en godis.)

Treåetthalvt. Jag anmäler honom till mensa eller nåt sånt på en gång.

Även om jag saknar...

... Mattias, så kan det vara lite mysigt att vara ensam med barnen också. Som ikväll när jag kom hem från föräldramötet: tog en dusch, hoppade i pyjamasen och fixade kvällsfika till mig och Molly. Och så satte vi oss och kollade på Desperate Housewives och pratade och målade naglarna. Love it!

Som jag tidigare konstaterat: gud...

... vad lugnt och skönt det är med bara ett barn. Ludvig var hemma från skolan idag eftersom han hade feber igår, så vi passade på att åka till affären och köpa favoritglassen och att spela snigelspelet en miljard gånger.

De här barnen har...

... det inte lätt. Den här fotbollssäsongen ser nattsvart ut, speciellt sådana kvällar som i söndags när vårt älskade Arsenal förlorade mot Tottenham. Och det är då pojkarna blir lidande. Till exempel kan Mattias få en väldig lust att slänga ut ett barn eller två genom fönstret.

Och lägg gärna märke till hur Jerker sitter helt oberörd i bakgrunden! Han jinxade hela matchen genom att komma utan Arsenal-tröja förresten.

Och vad jag längtar till London, förresten. Jag försöker få med mig Mattias dit på lite julshopping framöver. Men han kanske måste gå till tandläkaren istället. Man får prioritera. Jag väljer ju shoppingen vilken dag som helst i veckan, men när Mattias har en visdomstand som växer på tvären kanske jag får ge med mig trots allt.