Olycksfågeln Molly...

... har varit i farten igen. Hade hon varit ett djur hade hon varit en katt med nio liv. Aldrig har väl en sån liten tjej råkat ut för så mycket olyckor och skit!

Idag ramlade hon nerför trappan, från övervåningen nästan hela vägen ner. Jag satt vid datorn i vardagsrummet och hörde ett ganska rytmiskt BONK BONK och jag svär, jag trodde hjärtat skulle stanna i kroppen på mig. Jag skriker NEEEEEJ och springer till trappan, och hittar Molly liggande på femte trappsteget med en förvånad min, innan hon börjar gråta. Otroligt nog hade hon inte slagit i huvudet, men hade en hel del blåmärken längs hela ryggraden och skrapsår på ben och armar.

Det här är faktiskt första gången jag varit med om en trappincident sedan jag själv ramlade i en trappa när jag hade på mig mina nya -ärvda- två nummer för stora guldsandaler runt 1985.

Men Molly har som sagt varit riktigt olycksdrabbad, även om hon varit förskonad från trappfall.

När hon var ett och ett halvt och nyss börjat på dagis, ramlade hon springande på asfalten när hon var ute och lekte på eftermiddagen. När jag i panik hämtade henne, så blödde hon helt galet från munnen och det visade sig att hon nästan bitit av sig tungan i fallet, den var helt sladdrig och konstig först. Det läkte verkligen superfort, men hon har fortfarande ett ärr över hela tungan.

När hon var fem år var det en dumunge som slänge en cementklump i pannan på henne, också på dagis. Hon fick ett jättedjupt hack och vi fick åka till akuten för att sy. Ett år senare kom försäkringspengarna, så något bra förde det ändå med sig... :)

Och för ett år sedan bröt hon armen, när hon ramlade från en klätterställning på skolgården. Hon fick ligga på sjukhus och operera in skruvar och gipsas och ja... fy vad synd det har varit om henne. När hon skulle ta bort skruvarna så fick hon en överdos lugnande och kunde inte stå på benen på flera timmar och bara sluddrade... det är nog så det är att han en narkomanunge. Så jävla otäckt.

Nu ska hon vara frisk och kry och aldrig mer slå sig, för resten av livet. För det har jag bestämt.

Gipsad och nerbäddad i sjukhussängen

Den skadade fågelungen. Bara sex år!