... som gör mig lika glad som riktigt bra shopping.
Efter lunch gav vi oss ut, ner till Odenplan och tog tunnelbanan mot Slussen. Redan två hållplatser bort kom jag på att vi glömt ta med mat till Love, hur nu det gått till. Det är ju inte så att det gått obemärkt förbi att vi har alldeles för många barn. Eller kanske är det just därför som man glömmer ibland.
Men iallafall bestämde vi oss att utmana ödet och åkte morskt vidare, och promenerade en bit från tunnelbanestationen till Hornsgatan där vi (jag) sprang in på Matador kids. Denna affär som i princip var målet med hela Stockholmsresan känns det som. Fyndade Katvig, Molo och Småfolk till halva priset. Perry när man fortfarande har en bebis som helt byter storlek var tredje månad!
När vi skulle hoppa på tunnelbanan igen för att åka tillbaka till Vasastan och fixa lite käk till Noe, tog Molly ett litet skutt och vips! ramlade hennes ena splirrans nya crocs ner i glappet mellan perrongen och tåget. Kände mig noll sugen på att ha ett barfotabarn på T-centralen, men vad gör man? Att jag inte blev helt skogstokig är ett under. Kanske berodde det på att Molly såg ut som sju svåra år i ansiktet.
Väl tillbaka i Sthlm city, hittade vi nya pärlemorcrocs i rätt storlek på Stadium så dottern blev nöjd och glad igen. Sen hann vi med många butiker och kilometerpromenader innan vi köpte med käk och åkte hem. Nu tittar barnen på Shrek och pappan badar med bebin. Jag har packat och väntar på lugnare tider. Imorgon ska vi åka hem. Känns skitskönt faktiskt.
1 kommentar:
Shit! Jag är så jävla avis. Min semester är ungefär fem minuter i solen längs garageväggen (bredvid soptunnorna) i väntan på att potatisvattnet ska koka. Om Bebis sover förstås, annars uteblir minutrarna i solen och kanske får jag istället ta igen dem genom att skita ifred när Bebis sover en annan gång.
Skicka en kommentar