Nu jävlar anamma...

... får det fanimej bli ordning på sovandet i det här huset.

Nätterna här består av ungar överallt, in och ut ur sina sovrum, ja de två stora promenerar runt och byter sängplatser och joxar så jag blir tokig. Och Love som ska buffas och bäras och ja, joxas med han också, och matas och bytas sida, ja jag blir fanimej tokig.

Nu är det nya rules kan jag säga.

För Loves del blir det femminutersmetoden, han ska lära sig att somna själv i egen säng. Punkt. Första kvällen idag. Han skrek i 45 minuter. Inte värre än en vanlig kväll alltså.

Ludvig blev ju också femminutad som bejbi så han somnar snällt inom tio minuter i sin egen säng. Vore ju trevligt om han kunde sova kvar där hela natten jämt, men det är inget större problem.

Åsså har vi Molly. Hon som inte vill börja skolan igen för hon "vill vara hemma och slappa jämt". Hon går ju inte och lägger sig frivilligt innan kl 23. Men nu har jag sagt att kl 21 ska lampan släckas och det ska vara tyst. Ok att hon får lyssna på sago-CD men inget jävla smyglyssnande på Hits for kids.

Så nu ska jag ha lite egentid! Denna egentid borde bestå av bubbelbad och ansiktsmask och ögonbrynsvaxning, men som vanligt blir det tvätta/ta hand om disken/plocka undan/planera veckans mat och handla. Aj löv maj lajf.