torsdag 18 mars 2010

Någon timme efter...

... att jag tagit min första penicillindos, satte jag mig vid datorn för att läsa lite bloggar och så. Sakta men säkert kände jag att lite lätt illamående smög sig på, men tänkte att det borde bero på att jag inte ätit ordentligt på hela dagen.

Så plötsligt mådde jag så jävla dåligt att jag var tvungen att springa in på toa och lägga mig med hjärtklappning bredvid toalettstolen, medan Molly satt i badet och såg förskräckt på. "Mamma, vad gör du? Vad är det som händer?," frågade hon. "Tyst," viskade jag. "Jag måste kräkas snart. Jag kan inte prata för jag mår så illa."

Tusen tankar for genom huvudet. Kan det vara starkt penicillin så magen sa ifrån? Men jag brukar ha en stålmage som står pall för det mesta. Magsjuka? Ja, Mollys kompis familj har varit däckade i helgen. Men ingen annan verkar dålig?

"Jag går upp ur badet nu, och tar hand om Ludvig och Love," sa den lilla ängeln till mammahögen på golvet. "Vad har Mattias för telefonnummer? Jag ska ringa och fråga när han kommer hem från Strömstad."

Efter en stund kom Love in och satte sig på mig, och så kände jag att han hade bajsat. Okej att Molly kan fixa det mesta när det krisar, men bajsblöjor skulle jag inte utsätta henne för. Så jag kravlade mig upp, bytte blöja på Love och satte på honom pyjamas. Sedan kröp jag ner i sängen igen. Ludvig rullade ihop sig själv till en liten kattunge, och lade sig tätt intill mig under duntäcket. Och så viskade han till mig: "Det här är det bästa stället att vara på i hela världen, mamma."

1 kommentar:

Anonym sa...

Underbart sagt av Ludvig!
Stackars Maria,har du vintervårkräksjukan nu, din stackare?
Maggis
Ps Här i huset florerar kräksjuka