tisdag 10 februari 2009

Men så läste jag...



... att tonåringar som lider av insomnia löper mycket större risk för att utveckla olika mentala störningar. Å det här är jag livrädd för, för jag är redan lite koko, men framför allt så har vi en del dårar i släkten på zigenarkungens sida.


Och då kom jag på det! Jag har ju ett ultimat sömnpiller som jag nästan glömt bort. (Vanligtvis när barnen somnat, sätter jag igång som en sprätt och ska sysselsätta mig med en massa aktiviteter. Det senaste nu är att jag måste baka ur Leilas bakbok. Idag har jag satt ett bröd på jäsning som tar tre dygn att bli klart.)


Men iallafall: Mamma frågade mig varför jag inte däckar ihop på soffan när lugnet äntligen sänker sig över det Lindqvistska hemmet. Och det kan man ju fråga sig. Oftast blir jag sittande vid datorn när disken/tvätten/plocket är klart.


Men igår kväll skulle jag och Mattias kolla på en film ihop som jag verkligen ville se. Och jag lade
mig bredvid honom med huvudet in the nook, och njöt av bra film och god manslukt och att bara vara i viloläge. I hela trettio minuter varade detta. Och sen slocknade jag. Klockan var bara halv elva.


Film är bästa insomningstabletten.

Inga kommentarer: