fredag 16 april 2010

Inatt fick jag en kommentar...


... från en "Ida", om mitt inlägg om Ludvigs sjukhusbesök här nedan.

Jag älskar kommentarer, men får vanligtvis inte så mycket negativ feedback - fast det är härligt i sig att folk engagerar sig. Och jag har retat upp människor i stort sett hela mitt liv så det här är ju inget nytt. Men jag tycker att det är så roligt att jag tar av min dyrbara morgontid för att bemöta detta.
Okej.

Ja, han framstod som arabisk eftersom han var det - ja, till och med INNAN han började undersökningen eftersom jag faktiskt såg honom innan han började prata.. Och han såg otäck ut då han hade kall blick och drog inte på munnen överhuvudtaget. Inte det bästa bemötandet tycker jag.

Osar fördomar? Jag gillar inte när jag får träffa läkare som jag knappt förstår, oavsett om de bryter på persiska eller gotländska - du kanske såg på senaste sättet av Solsidan så förstår du vad jag menar? Jag förväntar mig inte heller att du ska visa någon förståelse för min son - vi känner ju inte varandra, du och jag. Jag förväntar mig inte att du ska visa någon sympati alls för ett barn som blir ovarsamt behandlad och får ovanligt ont.

Att imitera hans dåliga svenska... ja, det kanske inte var inläggets bästa sida. Men det gjorde iallafall att man kunde se något humoristiskt i det. Och att min engelska är perfekt har jag aldrig påstått, men jag klarar iallafall av att skriva stor bokstav i början av varje ny mening - en konst i sig!

Och jag håller med om att bloggen blivit lite av en klagosång, men det är är mitt liv och som det ser ut just nu. Jag kans ju inte skriva att allt är en picknick fastän det inte är det - det här är ingen fiktiv blogg.

Det tråkiga - eller kanske det bästa om man tänker efter! - är att du aldrig ens kommer se det här eftersom du skulle sluta läsa nu. Jag kanske inte sörjer din frånvaro direkt. Puss!

9 kommentarer:

Anonym sa...

Heja Maria....:o)
Jag följer din blogg varje dag...å den är underbar...jag får skratta!! Fortsätt med vad du gör...du skriver så roligt...strunta i "argbiggan" (säkert avis för att hon inte kan skriva på ett underhållande sätt som du...)Kram A

Fröken Källgren sa...

Jag håller med dej så himla mycke!!!
Jag har bytt ut en polsk läkare som inte kunde skilja på förkylning & depression (pga språk) och en grek (?) som inte ansåg att jag va sjuk trots 39 i feber OCH streptokocker...
En läkare som varken kan språket eller bemöta ett litet barn på rätt sätt är enligt mej inte färdigutbildad.

Åxå tycker jag jättesynd om den där tjejen då nån tydligen tvingat henne att läsa din blogg trots att du bara gnäller =)

Lotta sa...

Men jävla K*K-läkare! Stackars L! Å självklart ska man ha en läkare som kan göra sig förstådd och som lyssnar o ser BARNET! Antar att varken han eller "Ida" har egna barn eftersom sympati tycks saknas där...

Anonym sa...

Jag är övertygad om att ni lågutbildade rasistiska småstadskvinnor håller ihop vad som än skrivs i den här bloggen. Jag är själv barnläkare men håller tyvärr inte med ert resonemang. Och här tackar jag anonymiteten, för ni borde skämmas som skriver så vedervärdigt och rättfärdigar det genom att kalla det humor.

Minka sa...

Ja skit i bitterfittan....undrar om det var samma jävla bin ladin till läkare som Yasmin träffade....hon grät av skräck. Börjar kanske bli dax för en makeover och SFI.

Malin Ö sa...

Undrar om Ida och Anonym är samma person? ;)

Jag älskar i alla fall din blogg :)

Anonym sa...

Oj här händer det grejer! Detta har jag aldrig stött på i ditt kommentartorsfält, och får se hur länge kan jag följt din blogg?? Skitsamma jag minns inte något år är det iaf. Och din blogg Mia är en av de bästa! (Och jag läser en hel del.) Så hemskt detta med Ludvig :( Usch och fy ens mamma- hjärta gör så ont i sånt läge!
Ja jag har då inget ont att säga om dig Mia och det vet du, vi va ju bästisar förr =) Den gammla goda tiden!=)
Hoppas allt löser sig både med Ludvig och resan!!!
Kramizar Jennie E (kling)

Anonym sa...

Oj, här har det hänt grejer. Jag har tyvärr inte läst din blogg på ett par veckor och känner att jag också måste få säga ett par ord i denna debatt.
Först och främst är jag mycket förvånad över de två negativa kommentarerna från "anonym" och "Ida". Ni känner uppenbarligen inte alls Maria personligen, vilket är väldigt synd. För då hade ni vetat vilken fantastisk person hon är och vilken fantastisk mamma hon är till sina tre fina barn.
Maria, jag tycker ditt inlägg om Ludvigs sjukhus-besök reflekterar ett vesäntligt problem i sjukvården idag och speglar din upplevelse som patient på ett mycket bra sätt. Jag ser det inte som varken rasistiskt eller vedervärdigt skrivet på något sätt, däremot väldigt realistiskt. Kanske det för "anonym" kan vara nyttigt att se detta problem från en patients synvinkel?
Med "detta problem" menar jag då läkare som är oförmögna att kommunicera och bemöta sina patienter på ett professionellt sätt. Speciellt då när det kommer till behandling och undersökning av barn.För inte kan man kalla Ludvigs undersökning för professionell?
Denna brist på kommunikation behöver inte bara bero på härstamning från annat land, utan också på hur lämpad en individ är att bli läkare.
Ludvig är en av många som haft en mindre trevlig och onödigt smärtsam undersökning av en utländsk läkare. Jag personligen har en tidigare lika otrevlig upplevelse med en utländsk gynekolog.
Med detta menar jag inte att dessa läkare har sämre utbildning, är mindre värda, eller att jag inte vill gå till en utländsk läkare igen. För så är inte fallet. Men det ovan nämnda problemet är tyvärr väldigt vanligt och borde uppmärksammas mera av sjukvården. Jag hoppas "anonym" kan se detta perspektiv från en vanlig "lekmans" synvinkel och förstå hur en människa som har svåra smärtor/är sjuk vill bli bemött på rätt sätt när dom söker vård. Både av en svensk och en utländsk läkare. Och även om man är en lågutbildad rasistisk småtadskvinna eller högt utbildad läkare......
Tack för en bra blogg Maria. Hoppas du kommer iväg till Florida och får en helt fantastisk resa med mycket sol och bad och shopping :)

Anonym sa...

Glömmer alltid skriva att det är från mej.
Puss och kram på dej Maria!
Fia