onsdag 25 mars 2009

Idag när vi satt i väntrummet...


... på BVC, kom det fram en liten kille till Ludvig som stod och serverade låtsasmat på plasttallrikar en bit bort från mig. Genast blev han och hans mamma som följt efter serverad en osynlig korv med bröd, så jag vände bort huvudet och fortsatte prata lite med en kompis.

Efter ett par minuter hör jag:

Ludvig: Men! Du får inte dra mig i tröjan!
Pojkens mamma: Men han är så liten, så han förstår inte att han gjort fel.
Ludvig: Men du ska säga aja baja till honom!
Pojkens mamma är knäpptyst - och har inte heller sagt åt sin son att sluta.
Ludvig: Du ska säga aja baja till honom!
Mamman tyst och önskar att messerschmittsbarnet ska hålla käften. Jag sitter på helspänn och låtsas att jag inte hör.
Ludvig: DU SKA SÄGA AJA BAJA TILL HONOM!!!
Mamman: Mmmm. Aja baja.
Jag jublar inombords. Ludvig - Slapp mamma 1-0.

Inne hos BVC-tanten utspelar sig följande diskussion:

BVC-tant: Ja, nu ska ju Love få sina sprutor. Är det okej för Ludvig att vara kvar här inne? Eller blir det jobbigt för honom om Love börjar skrika kanske?
Jag: Det är nog ingen fara.
Ludvig: Nej, ingen fara. Han bara skriker hela tiden.

Såpass!

Och Love vägde 11.175 gram och var 75 cm lång. Tjolahoppsansa.

1 kommentar:

Mamasnest sa...

Ha ha ha, heja Ludvig!

E väger 10,5 kg och är 86 cm. :-D Ingen biff direkt! När jag säger att hon är spinkig säger läkaren att hon är smärt. När jag säger att hon har ett yttepytte huvud säger de att det är näpet. Moahahaha