... som vanligt. Å ännu jobbigare nu när jag är ensam med tre drakar. Lyckades tillslut få allihop att sitta vid matbordet och äta spaghetti och köttfärssås. Efter tre tuggor hittade den nya CSI-agenten Ludvig en mikroskopisk lökbit som han helt enkelt inte kunde få ner hur han än försökte. Molly gav ifrån sig ett litet illtjut som skulle späda på hans fånighet, typ som om hon hittat en stor skalbagge i maten eller något.
Detta tyckte Love var vansinnigt roligt, och började väsa och skratta och skrika om vartannat. Och Molly härmade honom tillbaka. Och dominoeffekten vandrade såklart vidare till Ludvig. Efter en minut av skratt och skrik från samtliga barn, kände jag att det irriterade bara rann av mig. Skitsamma om de satt där och uppförde sig dåligt vid matbordet! Jag blundade ett ögonblick och lyssnade på mina fina, glada barn. Och köket doftade av syrener jag nallat hos grannen och solvarma jordgubbar på fönsterbrädan. Och jag kände mig väldigt lycklig som har det så här bra, trots att det är ett evigt klagande.
1 kommentar:
Hej Maria,talade med Mattias.Han berättade att Love är sjuk! Är det den vanliga förkylningen?
Är Ludvig på dagis?Det är trist väder för picnic!!
Vad underbart att läsa din blogg om händelser vid matbordet!!
Stor Kram och hör av di om du behöver mig eller vill träffa mig.
kram Maggis
Skicka en kommentar