Det börjar ta...

... sig: 06.43 slog jag upp mina klarvakna ögon i morse. De andra två sover alltid mycket längre. Och jag tycker det är rätt skönt att sitta här i mörkret själv och läsa aftonbladet och kolla bloggar helt ostört.

Dagen planer är att 1) Mattias ska gå till Hugo Boss och köpa en kostym, 2) Mattias ska åka till någon pub som han har googlat fram och som visar en Arsenalmatch som han bara måste se, 3) jag och Molly har några timmar själva på stan, så jag tror vi ska gå och köpa Uggs, 4) åka uptown och gå på The American Museum of National History, 5) äta middag med Sandee (och eventuellt Max).

Jag kollar på fina bilder på facebook och alla som pustar i sommarvärmen - ja, ni verkar ha det rätt trevligt ni med. Kram!

Tredje dagen i...

... New York spenderades till största delen på outleten Woodbury som ligger en timme norr om New York. Väldigt fin bilresa upp dit! Å Manhattan är ju så pyttigt på håll.

Vi hade över trettio grader varmt och inte skugga någonstans. Lägg till en hel hög tunga kassar och långa promenader - för det här stället är enormt med 220 affärer! - men Molly klagade inte en enda gång. Fast hon var väl glad över sina fina fynd från Converse, Ralph Lauren och Juicy Couture.

Själv köpte jag två tröjor på Tommy Hilfiger till mig själv, och Mattias fyndade rejält på bland annat Ralph Lauren - men annars blev det mest, som vanligt, till barnen.

Tillbaka i city valde vi att åka upp till turistfällan Times Square, vilket är rätt maxat på kvällen.

Vi åt mat på Bubba Gump, vilket var en rätt trevlig temarestaurang som hade väldigt god mat.

Å efteråt hamnade vi på Toys 'R' Us, där vi köpte leksaker till småbrollorna. Och åkte det berömda pariserhjulet.

Även stora barn fick visst en liten present ♥

Jahapp, då ska vi...

... se, gårdagen var det ja:

Efter frukosten gav vi oss alltså ut i myllret. Efter att ha spenderat över $150 på Sephora, gick vi sedan över gatan och runt hörnet och köpte sjuttiokronorsjeans på Forever21.

Å eftersom vi ändå var in th neighbourhood, pasade vi på att åka upp i Empire State Building - där jag inte varit sedan jag var i NYC 1999 och var gravid med Molly. Sedan dess har jag utvecklat en ganska jobbig höjdskräck. Men eftersom jag var rätt så skyddad av både hög mur och ordentligt stängsel vågade jag mig fram till kanten.

Efter det stannade vi och tog en fika...

... innan vi shoppade lite mer. Victoria's secret, Tiffany's, och som här, på det berömda pianot på FAO Schwartz.

Å sen blev det fruktansvärt oväder i den trettiogradiga värmen! Himlen öppnade sig och på en kvart var det grymma översvämningar så folks flipflops flöt bort i strömmen :)

Yes, we are...

... here. Framme, uppackade och redo för staden som aldrig sover. Speciellt i det här hotellrummet där jag legat vaken sedan 04:00 amerikansk tid.

Men iallafall. Landade en halvtimme innan utsatt tid - men vad fick vi för det? Ringde vår car service inte mindre än fyra gånger innan den äntligen dök upp! En timme efter att ha hämtat väskorna och gått igenom tullen behagade chauffören dyka upp. Jag var vansinnig och tog fram den lilla sovande aggressiva amerikanen inom mig. "This is bullshit. BULLSHIT!!!"

Efter att ha checkat in på hotellet och inspekterat det lilla dockrummet, skyndade vi oss iväg till Macy's, så Molly fick köpa den dära parfymen hon trånat efter.

Å sen en taxi ner till Lower East Side, där mina darlings äntligen fick träffas efter nästan tolv år av längtan! Pizza och cannolli i Little Italy - en sådan underbar start på resan.

Men eftersom vi ville trotsa jetlaggen och ställa om direkt, gick vi tillbaka till myllret vid Herald Square och shoppade lite till - ända tills klockan var 03:00 i lilla Mollys svenska huvud. Men inte en enda gång klagade hon! Istället konstaterade hon att hon vill flytta hit ♥

Ja, då säger vi...

... adjö till Sverige i några dagar. Planet lyfter snart och landar i Newark vid 19-tiden svensk tid. Och jag längtar så jag döööör! First stop (efter incheckningen på hotellet: Macy's. Där Molly bara tokmåste köpa Justin Biebers nya parfym.

Vi hörs snart!

Vaknar och inser att...

... jag har glömt min dyra ögonkräm hemma, den där som reduces circles, puffiness and fine lines. Inte helt bra en dag som denna, där jag legat vaken sedan klockan 03.45 eftersom ljuset strilat in genom fönstret och varit en massa väsen i hotellkorridoren. Soundproof rooms? Inte riktigt va.

Men när man väcker lilla gullungen klockan 06.30 och för första gången någonsin får ett leende tillbaka, är allt väldigt okej ändå. Hej och hå och hotellfrukost. Here we go!

Efter en jävla massa...

... strul med bilen, har vi nu inte bara kommit iväg, utan även installerat oss på Arlandahotellet. En öl i baren (Mattias), en cola light (jag) och en joddlarkorv (Molly) senare, ska vi nu kolla på lite tv innan det är dags att sova.

Det finns inte mycket...

... att blogga om. Vi har tvättat, packat och plockat iordning - och går liksom bara och väntar nu. Efter middagen ikväll åker vi till Arlanda, sover en natt på Radisson Blu, och sedan bär det av imorgon.

Så blev vi helt...

... plötsligt ensamma hemma ikväll. Molly skulle iväg och sova hos mormor, och hipp happ så bestämdes det bakom min rygg att även Ludvig och Love skulle med. Och det var ju inte riktigt vad jag hade tänkt. Jag vill ju umgås med småkillarna, mysa och medla i bråken, klappa och trösta och skälla, sova med två svettiga femåringsfötter som sparkar mig i sidan och en unge som vill gå upp och ta gomorron! klockan fem.

Så jag gråter lite. Jag står i köket och tårarna svämmar över. Och jag tänker på alla barn och ungdomar som dött i Norge och på mina egna småpojkar som har en mamma som längtar ihjäl sig efter bara några timmar. Och så spelas What Are Words och jag grinar och snorar och Mattias undrar hur det är fatt egentligen.

Då åker vi hem till Fredrik och Therese, och hälsar på nya pojbebin som är så fin (och lik Ludvig som nyfödd!) och söt och mjuk och len så jag nästan svimmar. Eller tar med honom hem. Så blir man genast på lite bättre humör när man fått snosa en liten stund.

Sedan Love slutade...

... med nappen, har han lagt sig till med en oerhört irriterande och ful ovana: Han biter på naglarna. Han biter och biter så han bara har några ynka millimeter kvar.

Vad ska man göra åt sånt här? Mammor, hjälp mig! Jag googlar som en idiot och får fram olika teorier, allt ifrån att det är nervösa barn som biter, till att det har med trotsåldern att göra och kommer gå över automatiskt. Men jag vet inte.

Jag köpte något sånt där dundermedel från England, efter att Love gladeligen tuggat vidare trots stopp & väx. Efter att ha penslat på och trixat - och det här medlet luktar ungefär som nagellackborttagningsmedel (för övrigt världens längsta ord) - bad jag Love stoppa fingret i munnen. Hoppfullt satt jag och väntade på att hans lilla ansikte skulle förvridas i en hemskt grimas, men han bara log och sa "Mmmmm. Gott!"

Inte riktigt den reaktion jag väntat mig, kan man säga. FUCK!

Sådana här dagar...

... kan jag bli galen på riktigt. Jag hade sett fram emot en regnig söndag helt utan planer, och bara gå hemma och dega i mysbrallor hela dagen. Tvätta lite, kolla på film, spana in New York-shopping på nätet.

Istället blev jag fast i ett hem med två rätt så små pojkar, som ideligen blev osams så till den milda grad att jag nästan blivit sinnessjuk. Dessa dagliga bråk börjar oftast med att:

1) Love härmar Ludvig
2) Love ställer sig framför tv:n när Ludvig tittar på Fairly Odd Parents (kanske bjuder han även på en dans eller uppvisning - allt för att retas)
3) Love skallar Ludvig helt oprovocerat
4) Ludvig skvallrar på Love när han gjort något som anses olämpligt
5) Ludvig talar om för Love vad han får och inte får göra (med myndig röst)
6) Luvig driver med Love på ett hånfullt sätt.

 Så jag tvingar ut barnen i regnet för att leka lite med Folke. Det tar två minuter så ligger Folke och Ludvig på gräsmattan och brottas. Jag skriker lite på dem, och öppnar upp köksfönstret på vid gavel så de kan få komma till kiosken och handla. Så de köper limpmackor med ost, och festis, och en kaka när allt annat är uppätet. Å sen är det lite lugnt i en halvtimme eller så.

Klockan är runt halv...

... sju, och jag dör tröttdöden big time ikväll.

Dagen började vid sextiden, då Ludvig och Love vaknade och inte heller jag kunde sova mer. Hjärnan arbetade övertid med en miljard tankar kring dåden i Norge - och inte blev det bättre när jag gick upp och läste på aftonbladets hemsida att över 80 ungdomar blivit mördade på Utöya.

Åsså ixade jag ägg och smörgås och yoghurt och juice och gav Mattias frukost på sängen. Å sen väckte jag även Molly med te och rostade marmitemackor på en bricka.

Efter frukosten pep vi iväg till Colorama och kollade in tapeter, å tog en sväng till Wallinders. Hem, fixade lunch, drog igång storstädning. Dammtorka, dammsuga, byta sängkläder, tvätta mattor, torka golv, skrubba handfat, diska ljuslyktor, skura toaletter.

Baka kokoskladdkaka, laga middag, plocka undan.

Och nu sitter jag här och läser lite mer om den dära sinnesjuka jäveln i Norge medan Molly sympatileker med Polly Pocket ihop med sina småbrollor.

Mattias har idag påbörjat...

... sin semester. "Vad skönt med lite ledighet," myser han. "Vad skönt att vi inte har så mycket inplanerat."

Tror han ja! På söndag är det grym storstädning som gäller, sedan ska vi packa och fixa och åka till New York i lite över en vecka, sedan hinner vi typ bara packa upp och sedan ska vi köra Molly till Stockholm men där har vi ju då iofs en liten lucka på sex dagar innan hon ska hämtas på Arlanda igen, men vi ska hinna tapetsera om i köket och måla kaklet också och sedan börjar inskolningen på dagis och fritids och vips! så börjar jobbet igen på måndagen.

Trots denna sorgens dag...

... med tanke på vad som hänt i Norde, vill jag ändå härmed glatt gratulera Fredrik och Therese som blev föräldrar till en liten pojke idag vid lunchtid!

Här har vi då...

... någon, som å andra sidan, inte äter så bra. Det här ligger kvar på tallriken när Love ätit färdigt sin korv. Allt skinn. Fick han i sig något överhuvudtaget?

Att Ludvig äter som en...

... häst, eller iallafall som en rätt så rejäl ponny, är ju ingen hemlighet. Vart han gör av det är det ingen som vet, för han är smal som ett biafrabarn hur man än vrider och vänder.

Den allra bästa maten, den som han äter mest av, är köttbullar och stuvade makaroner. Man kan ju jämföra med hur mycket jag äter.

Och allt slinker liksom ned. Men han brukar ofta gå och bajsa efteråt.

Om exakt en vecka...

... idag vid den här tiden, sitter vi på planet som ska ta oss till New York. Vi har en alldeles fantastisk semester framför oss! Det är mycket som ska hinnas med, men ändå inte fullspäckade dagar eftersom vi väntar oss en temperatur kring 35 grader. Men det blir ju Frihetsgudinnan, Central Park, Empire State Building och allt det där... vanliga.

"Mamma, man ser...

... att du är rätt så trött idag, för du är extra skrynklig på ögonen," hälsar Ludvig glatt när jag äntligen masat mig upp. En sådan fantastisk start på dagen!

Men det blev en rätt lång dag igår, trots att Strömstads-besöket blev oerhört trevligt. Lite lunch, lite shopping, lite lekland, lite fika. Tanken var att vi skulle även skulle åka och hälsa på Titti & co ute på Rossö, men tiden räckte liksom inte till.

Och idag har vi vaknat till en klarblå himmel - trots att yr spått kontant regn - så vi ska ta oss iväg till min farmor och ta ut henne ur demenssamtalen med Niklas Wikegård, som enligt pappa är det senaste.

Ha en finfin dag, hörni!

Ni som följer den här...

... bloggen, vet ju att jag fixat iordning ett par odlingslådor i trädgården denna sommar. Rädisorna har jag naturligtvis skördat för länge sedan, och bland kryddorna har det tillkommit både salvia, oregano, timjan, dill, gräslök och mynta - plus en massa mer basilika. Varje gång jag använt färska kryddor har jag planterat ut det som blivit kvar, och det har faktiskt tagit sig alltihop.

Fast inte så konstigt! Jag vet inte exakt vad som har hänt, mer än att tomatplantorna och salladen har förvandlats till någon slags belgian blue-variant och växt sig alldeles enorma - så det är väl nåt med läget. De får ju aldrig någon skugga där de växer.

Men jag tycker iallafall att det är härligt! I lördags när vi hade kompisar här och grillade, ropade jag till Mattias inifrån köket: "Plocka lite basilika som jag kan ha i såsen. Ta en näve, typ!". Jag hörde att något väste "men gud vad bohemiskt" med lite avsmak i rösten, men jag bryr mig inte. Jag älskart.

Och nu är det dags att skörda minimorötterna! Ungarna älskar dem.

Fy fan. Igår var jag...

... arg på Love nästan hela dagen. Utan att överdriva. Ja herregud! Den ungen kan konsten att driva en till vansinne alltså. Men när jag tittar på honom såhär så undrar jag naturligtvis hur jag kan bli arg på någon så söt och rar.

Men eftersom jag sliter mitt hår med det här barnet just nu, så utmanar jag ödet och tar med dem på en dagstur till Strömstad idag eftersom Mattias ändå ska jobba. Håll tummarna för lite frid och fröjd (och bra fynd på Nordby)!

Hej och hå vad många...

... roliga saker jag hittade i källaren. Bland annat min all-time-favourite bok om Sparveln. Som jag så hemskt gärna vill läsa för Ludvig nu, men han är inte intresserad av att lyssna.

När jag var sex år fick jag körtelfeber och nåt fel på levern, så jag fick vara hemma i jättemånga veckor från skolan. Mamma ställde in en tältsäng i mitt rum, så vi kunde sova ihop, och sedan cyklade hon till biblioteket och lånade böcker så vi skulle ha något att göra - för att ligga på soffan och glo på film var det inte tal om på den tiden.

Och vi läste Roberta Karlsson & kungen och Vi smyger på Enok och alla andra böcer i Mimmi-serien. Men en dag var de slut. Då kom mamma hem med böckerna om Lilla Sparveln. Tro fan att Ludvig inte vill att vi ska läsa dem! Jag ville inte heller det som barn, för den har så hiskeligt fula och tråkiga bilder. Men mamma gav sig inte, och så fort vi började läsa, så skrattade vi så vi grät - från början till slut.

För det är aptanten med munnen på kinden, och tjuvaktiga plåsterlappen som har en pappa som hellre dricker sprit än mjölk, och barnfarbrorn som bor på Beckomberga och inte har fattat att han är vuxen utan tror att han fortfarande är ett barn. Lika bra för barn som för vuxna. Love love LOVE it!

De allra bästa sommarkvällarna är...

... de kvällar där det plötsligt blir kanonfint väder, efter att ha regnat hela dagen - och vädergudarna lovat fortsatt grått. När vindarna då blåser fel och det istället spricker upp - ja, då blir det så himla rätt.

Och speciellt sådana här dagar då det mest varit bråk och tjafs hela dagen och mamman känner sig låg och ledsen, då är det extra fint när pappan kommer hem från jobbet och styr upp. Och efter lite pusslande och kramande är det plötsligt rätt så bra igen, trots allt.

Och eftersom lugnet sakteligen lägger sig efter middagen på altanen, blir barnen extra glada när vi grillar marshmallows för allra första gången.

Den senaste tiden har Ludvigs...

... sovvanor verkligen eskalerat till det sämre. Ofta har han inte ens somnat innan han börjar skrika hysteriskt - eller andra gånger sover han en kvart innan han vaknar och är helt utom sig. Jag misstänker att han drömmer mardrömmar, men ofta är han så borta att man inte ens kan få ut honom ett vettigt ord, än mindre trösta.

Iallafall så har han ju verkligen vant sig vid att sova i vår säng, och eftersom vi lite smått har börjat planera att byta rum och då också byta säng till en normal dubbelsäng, tänkte jag att jag skulle försöka hjälpa Ludvig lite på traven. Så han känner att han vågar, och att det inte är farligt att sova hela natten i sin egen säng.

Så han har fått ett schema med stjärnor, där han får en stjärna varje gång han sover en hel natt i sin egen säng. Och när han kommit upp i tjugo stjärnor får han välja ett nytt tv-spel som pris. Detta fina kan man alltså följa på vår kyl!

I går morse fick han då sin första stjärna - efter att ha vaknat vid 22.30 och somnat om på eget bevåg, vaknat klockan 02 och kommit in till mig och frågat om det var morgon - men sedan gått tillbaka och lagt sig och somnat om i sitt eget rum, och vaknat klockan 05 då han insett att det var morgon (och fick därmed en stjärna, men jag sa också att han borde sova vidare någon timme bredvid oss - vilket han gjorde.)

Och medan jag rotade...

... bland gamla fotografier, stötte jag ju på en hel del på Mattias genom åren. Men det var speciellt ett jag fastnade för - och som jag kände att jag mer än gärna lägger ut på bloggen. Tänk att man fått en sådan här skön frilla i hamn!

Jag har alltså lyckats...

... rädda en del fotografier från mögel/förmultningshelvetet i källaren. Här delar jag med mig av the best of the best, kan man säga!

Jag å min bästis Céline. När jag tittar på det här kortet känner jag att jag kanske kan förstå var Love får sina känslosvallningar ifrån.

Vi gillade visst att bada också! Céline har en mycket tidstypisk frisyr, får man väl ändå säga. (Själv ser jag ju likadan ut i håret än idag, tyvärr.)

Klasskortet i ettan. Jag hade övat länge på hur jag skulle le mitt allra vackraste leende. Snygg tröja hade jag också - som min mormor hade stickade. Sedan fanns det några fastsatta diamantnitar på ena bröstet. Så underbart fin.

Studenten. Lite låtsashångel med min käraste Fredrik.

Här sitter jag i min flotta påfågelkjol hemma hos mamma. Jag är nyss fyllda tjugo och har mitt alldeles färska bebiknyte Molly i famnen.

Å min tjugofemårsdag. Nyförlovad sedan fem dagar tillbaka (vilket jag gärna ville visa på den här bilden, tror jag!)

Igår när vi hämtat...

... barnen, kom jag på att jag skulle behöva rota fram ett par saker i förrådet i källaren. Och när jag gick ner och började rota igenom flyttkartongerna, såg jag att de lådor som stått i ena hörnet hade blivit svartprickiga på baksidan. När jag öppnade kartongerna såg jag att det var kläder som börjat mögla. Gamla dagböcker, fotografier, brev - allt var fuktigt och höll på att förmultna. Jag har ändå inte sparat jättemånga grejer genom åren, jag är inte så sentimental - men alla anteckningar och annat som utgör en stor del av ens historia, det har jag alltid varit väldigt rädd om. Så man kan säga att jag har en stor tung jävla sten i bröstet.

Jag försökte iallafall möblera om, och ställa plastgrejer och annan skit i det där hörnet, så har jag flyttat kartongerna med de mer värdefulla grejerna - det som gick att rädda. Så nu ber jag till en högre makt att det ska kunna torka eller nåt, eller inte bli värre iallafall. Och många foton låg i en annan kartong som inte blivit förstörd, så jag kan dela med mig lite senare...

Och inget ont som inte för något gott med sig! Nu har jag ett organiserat och välstädat förråd. Där Love gärna poserar ♥

Igår åkte Ludvig och...

... Love till sin farmor, som höll på att förgås av barnbarnslängtan. Eftersom de skulle sova över, passade vi på maxa tiden genom att:

1. Kolla på fotboll
2. Köpa nya trädgårdsstolar
3. Storhandla
4. Grilla och spela poker

Egentligen hade jag hoppats på en femte punkt: att vår höggravida vän Thereses vatten skulle gå eller så. Lite drama under kvällen, typ. Men nejdå.

Istället blev höjdpunkten av någon outgrundlig anledning cigarillrökande.

Och mot slutet av kvällen hamnade vi då i COD-soffan med campande, snipers, laggande internet, head shots, hundar och kill streaks.