Det är så mycket...

... skit som händer just nu. Jag mår så jävla dåligt men försöker mig på att vara den evigt leende som alltid. Jag är svintrött och borde gå och sova, men har så svårt att komma till ro. Jag är så rädd om mamma.

Jag minns för några år sedan, då de hittade en knöl på mammas ena bröst när hon var på mammografi. Nu visade det sig senare att det inte var någonting farligt, men de få dagar innan det slutgiltiga svaret kom var rent fruktansvärda. Jag försökte gå och jobba, men stod och grät rätt ner i maten så jag fick sjukskriva mig. Jag tänkte att jag överlever fan inte om hon har cancer. Det är få människor man är så mån om som sin mamma.

Och imorgon ska vi iväg och kolla på en lägenhet åt henne. Peter har inte lämnat med ett snyggt sorti precis.

Idag på jobbet stod jag...

... och skulle precis lägga in en ny maskin tvätt, så MMMMJJJJJJOOOOoooooo tystnade allt och det blev kolsvart. Strömavbrott! Tydligen hade någon smart människa borrat av en högspänningsledning lite längre bort, vilket innebar att både vi och Shell och trafikljusen vid Nobel slutade funka.

Det var helt sjukt! Knäpptyst och kolsvart. Och ingenting funkade. Vi fick stänga igen helt och hållet. Jag har aldrig varit med om något liknande, och totalt kaos! Men lite roligt var det. :)

Å ännu roligare är det att jag äntligen fått sålt dubbelvagnen som jag haft ute på Blocket. Hela 108 kronor mindre än vad vi köpte den för fick jag. :D

Igår var vi på hockey...

... med Titti och Palle. Vi åt först middag i restaurangen, där det serverades grekisk buffé. Sedan satt vi på första parkett och såg på när Färjestad spöade Södertälje med 3-1. Vi hade mycket trevligt, även om jag och Titti satt och pratade så mycket att vi inte hade stenkoll på vad som hände på isen alla gånger...

Matchen :)

Jag och Palle

Titti och Mattias

Anna Anka går verkligen från...

... klarhet till klarhet. Palestinafrågan har ingenting med religion att göra. Och barnaga är helt okej MEN inte i ansiktet för det är ju så förnedrande om barnet får skador som syns.

Men ändå. Jag tycker lite synd om människan. Är det inte så att de som bräker högst är de som har allra störst hål inuti? Och det här med att bråka med baby daddy kan jag ju relatera till.

Sen är hon väl inte riktigt lika flott på sitt mug shot från när hon blev anmäld för misshandel av sin make Paul.

Det senaste skriket här i verkligheten hos den obehagliga pappan, är att han träffat en tjugofyraårig kinesiska som han pratar med på msn. Gud vet vart han har hittat henne, men han kör just nu en övertalningskampanj för att få henne till Sverige. Han får Molly att chatta med henne också. Så står han bredvid henne och dikterar vad hon ska skriva till kinesiskan. "Skriv att vi skrattar mycket i den här familjen." Ja, det är så roligt så man nästan sätter skrattet i halsen.

Men för att återgå till Hollywoodfruarna. Maria Montazami - jag säger bara det. Jag känner mig naken utan mitt läppstift. Exposed. Rädd.

Visst har vi sysselsatt...

... oss med andra grejer också den här helgen. I lördags var jag på nya Paviljongen som öppnade i stan. Kom ut med en påse och ett stort hål i plånboken. Igen.

Idag tog jag med mig Ludvig och gick på knattebio ihop med Alva och Anna. Fyra kortfilmer som antagligen var producerade av UR 1982. Det fanns alltså en anledning till att biljetterna kostade ynka 35.

För tre veckor sedan...

... bestämde sig min syster och hennes sambo att gå skilda vägar. Tolv år och två barn i bagaget tillsammans.

I fredags kom nästa bomb. Min mamma och hennes man ska separera. De har varit tillsammans sedan jag var tolv, så han har självklart någon slags betydelse för mig också.

Inte konstigt att det har regnat nästan hela helgen.

Vilken skillnad på...

... eftermiddagar! Igår slutade jag klockan två. Skulle hämta barnen klockan tio över. Fråga mig inte hur jag hade tänkt. Åkte hem - stressad som fan -, bytte om, gjorde lite mellanmål till ungarna i all hast, iväg till skola och dagis, tryckte i barnen limpsmörgåsar och festis i bilen och åkte ner till BVC.

Idag jobbade jag till fyra. Pratade lite med en arbetskompis efter jobbet. Åkte hem. Barnen redan hämtade och lekt ute. Nystädat hus. Underbart!

Ja då har vi...

... varit på BVC igen med lilla spädgrisen. Dock inte lika välgödd längre. 12,2 kilo och 80 cm lång. Och med en fet vaccinationsspruta i vänsterarmen.

Kan jämföras med Ludvig som vägde 10,6 kilo och var 81 lång vid ettåetthalvt. Idag var han 100 cm lång och vägde 15,2.

Storspetan var 134 cm lång och vägde hela 26,4 kilo.

Och jag är 157 cm lång och vägde.... moahahahahaha!!! Skulle inte tro det va! :D

Igår när jag skulle...

... gå och lägga mig, gick jag in för att titta till småkillarna i deras rum. Då låg de båda två i Pippi-varianten med fötterna på huvudkudden, och det var så gulligt så jag var tvungen att ta kort.

Och drakar får de nog kallas ändå... tycker att det är lite gulligt med minidrakar och drakpojkar faktiskt.

Och i morse sa fröken K "Men HEEEJ Love!" jätteglatt när vi kom. Se där ja!

När jag var i USA köpte jag...

... en del skönhetsprodukter jag plötsligt insåg att jag saknat hela livet.

Så nu har jag tvättat håret med...

Och tvättat kroppen med...

Så jag är en dum blondin som luktar kanderade äpplen. Hurra! Precis som jag alltid velat.

Så kom jag då till...

... dagis efter jobbet idag. Fröken K - hon som klagar näst mest på Love - släppte ut honom till mig i kapprummet.

Jag: Hej hej, hur har dagen varit?
Fröken K: Jo, det har varit bra---
Jag: BRA!

Jag klippte av henne mitt i meningen för att visa att det var all info jag behövde, men...

Fröken K: --- men han har ett himla humör alltså.
Jag: Mmm, jag tänkte att jag kanske skulle ta och prata med någon av er en snabbis. Det är bara ett par grejer jag vill säga.
Fröken K hämtade fröken M - som är en genomrar tant som aldrig skulle säga så om Love.

Åsså satte vi oss ner i ett samtalsrum och jag drog hela historien. Å hon förstod mig. Så då var det bra med det. Nu blir det krystat imorgon men det skiter jag i.

Då var ännu en...

... klassfotbollslördag till ända. Mollys lag, Hagaborg, vann faktiskt i hela årskursen! Guldbuckla och glada miner hela dagen.

Vi tog med oss Anna och Alva ut till Örsholmen för att spana in finalmatcherna.

Alva och Ludvig

Anna och jag
Alva och Ludvig sprang omkring och lekte på en tom fotbollsplan bredvid.

Efter en liten stund kom det några stora tjejer och sa att de måste flytta på sig, för de ville skjuta på just det målet. Ludvig och Alva sprang tillbaka till oss, men halvvägs tillbaka vände Ludvig om och sprang tillbaka till tjejerna. Han ställde sig i sin tuffaste bredbenta position och skrek BAJSKOOORV till dem. "Bra Ludvig!", applåderade Alva när han kom tillbaka.


Fotbollstjej

Molly och en av De Stora Målgörarna, André.

Semifinalmatchen mot Skattkärr.

Inför finalmatchen anslöt sig Mattias och Love.

Mamma bära! Aber natürlich!

Jääääh, vi vann! :)

Prisutdelning på scenen.

En av pojkarna i laget har en pizzabagarpappa, som lovade pizza vid vinst. Och det visade sig vara det som barnen blev allra gladast över! Fuck pokalen, priset och äran liksom!

Och världens snällaste storasyster lät såklart lillebror smaka.

Sen frågade pizzamamman om Ludvig ville ha en bit han också. "Men jag har inte vunnit nåt," svarade han. "Eey, di ska få smacka endå," log mamman tillbaka.

Jag håller på och få...

... ett utbrott på Loves dagisfröknar, i synnerhet en av dem. Varje dag när jag kommer och hämtar honom frågar jag hur dagen har varit. Dagis som alltid varit så fantastiskt bra, håller nu på och ta knäcken på mig.

"Jooo, det har väl varit bra, men det är allt bra gnälligt ibland."

"Ja, men det är höga berg och djupa dalar vet du. Han har ju sådant humör."

"Han har dragit mig i benen och gnällt och gnällt, men annars har det varit bra."

Uttömmande svar varenda dag.

Jag håller på och exploderar. Jag är jävligt medveten om att han är krävande! Jag behöver inte få det kastat i ansiktet varenda dag, att han är det jobbiga barnet! Han är sån! Berätta istället om det är något som avviker från det normala, som ni gör för alla andra föräldrar!

Idag svarade jag henne att "det är ju som vanligt då, så det behöver du inte ens berätta." Mattias tyckte att jag var lite otydlig. Men jag är ju lite labil sådär, så jag kanske får ett riktigt jävla släpp någon eftermiddag om jag haft en dålig dag på jobbet.

Åsikter?

Vi har en ny kärlek...

... här hemma. En alldeles fantastisk sådan! Dessa två dagar utan diskmaskin har gått till historien som världens längsta. Och det bästa av allt är att jag kopplade in den själv, med styrkehjälp av Mattias.

Annars är det inte...

... mycket roligt som händer just nu. Jag försöker pigga upp mig genom att shoppa frenetiskt, men det går sådär. Jag rensar, säljer, köper nytt - rensar, säljer, köper nytt. Det är stor omsättning i garderoberna iallafall.

En av mina favoritfamiljer in the whole wide world ska gå isär. Föräldrarna tar det med ro, barnen är okej och jag... jag gråter såklart. Skittråkigt!

Diskmaskinen har gått sönder. Ingenting i denna värld kommer få den att fungera igen. Jo, en hantverkare såklart, till ett facilt pris av x tusen kronor. Det får bli en ny.

Och på grund av mitt jobb, måste jag ta salmonellaprov nu när jag varit utanför Norden i en vecka. Jag måste alltså peta i mitt eget bajs med en jättetops och skicka in till ett labb. Inte speciellt kul alls. Riktigt jävla jobbigt faktiskt.

Och för övrigt... ja, man blir väl inte gladare än så här när man tvingas stiga up 05.00 varenda morgon.

Gick direkt till lekparken...

... efter dagishämtningen igår; jag å pojkarna och Johanna å bebi F.

Ludvig åker rutschkana all in...

... och kom ner välbehållen oxå.

Love vinkar och vill att jag ska gå - vilket brukar innebära att han ska göra något busigt.

Det här hade kunnat sluta mycket olyckligt! Att hoppa nerför är inte att rekommendera. Speciellt inte när mamman är upptagen med att fotografera.

Schimpanspojken.

Brothers.

Johanna försöker skydda Love från Folkes viftande.

Finpojkar!

Molly-mammorna :)

Småkillar i buggor.

Det finns sina fördelar...

... med att draken alltid vaknar så tidigt. Idag klockan halv åtta hade jag lagat kvällens middag, bakat och tvättat två maskiner tvätt. Förutom alla andra morgonförberedelser med frukost, påklädning, sängbäddning, hårborstning, väskpackning und so weiter.

Klockan halv nio somnade jag sittande upp i soffan när barnen tittade på Nickelodeon.

Nu har jag haft på mig...

... mina rubinröda skor, slagit ihop klackarna tre gånger och sagt "there's no place like home." Vips så var jag tillbaka i verkligheten! Landade på Arlanda vid lunchtid igår. Å nu är jag redan tillbaks på banan. Imorgon är det föräldramöte och klassfotboll, jippi!

Sista dagen i NY tillbringades med lite sista-minuten-shopping och lite promenerande omkring Manhattan.

Ett sista besök på Starbucks.

Jag åt coffee cake.

Grand Central Station.

Svenska kyrkan - det var här vi gifte oss. ♥

Hotellfoajén, väntar på våran ride till flygplatsen. Kommer sakna komforten!

Då var vi framme vid...

... sista kvällen i New York. Vi har hunnit med otroligt mycket, så det känns helt ok att åka hem faktiskt. Och så längtar man ju så mycket efter barnen! Vi har medvetet försökt att inte prata så mycket om dem, men igår morse innan vi åkte till muséet bröt jag ihop med riktigt hulkande gråt ända nerifrån magen. Som tur var, var vi mitt uppe i dagsplaneringsdiskussionen så jag kunde snart tänka på annat.

Ikväll ska vi träffa Max och Sandee igen, eftersom vi inte gjorde det igår. Vi har haft en ganska lugn dag, med en tur till Forever 21 och Macy's. Sen har vi varit "hemma" på hotellrummet och slappat och packat lite. Mattias kommer hem med en helt ny garderob medan jag kommer hem med... lite smink och hudvårdsprodukter och några enstaka plagg. Jag sparar mig till Odd Molly på hemmaplan jag. :)

Igår var vi alltså...

... på museum. Vi åkte dit direkt efter frukosten, och kom fram precis när de öppnade. Redan vid insläppet möts man av detta jätteskelett. Det var här filmen "En natt på muséet" spelades in.


Ett museum av smått ofattbara mått. Mycket gick man bara förbi, man hinner inte titta på allt. De hade även en utställning med levande djur! Dessa grodor är världens giftigaste (och kanske finaste?). Varje liten groda har tillräckligt mycket gift i sig för att döda 10 människor!

Stora delar av muséet handlade om ursprungsbefolkningen, indianerna. Helt fantastiska fynd!

Men mest intressant av allt var utställningarna om människokroppen och människans evolution.

Tänk att jag inte har kommit så långt från apmänniskorna ändå. Samma längd och mammaboobies.

Dinosaurierna var också skithäftigt. Jag tänkte hela tiden på att min systerson Oliver antagligen skulle hugga av sig halva armen för att få se det här.

Däggdjursutställningen.

Efter muséet tog vi en liten promenad i Central Park. Här är Mattias framför "the Swedish Cottage".

Och i Strawberry Fields fanns John Lennons minnesmärke "Imagine".

Dakota Building på 72nd Street. Här bodde John Lennon (å en massa andra kändisar), och utanför porten var det han blev skjuten till döds.

När vi sedan var på Bloomingdale's träffade vi Johnny Depp. :)

På kvällen gick vi upp till en av turistfällorna vid Times Square, där vi åt skaldjursplatters med havskrabba, hummer och tigerräkor.

Times Square by night. Maxat!!!