... skåp som innehåller kokböcker, kaffebryggaren och diverse storpack. Det finns också en hylla som är utom räckhåll för småpojkar. På den hyllan förvarar vi godis, chips och kakor och allt annat som vi håller kärt i denna familj.
Varje kväll måste jag inventera lagret. Ibland tar jag mig en kaka (eller två, eller tjugotvå), ibland inget. Alla inköp sköts av mig och jag har stenkoll. Så.
Ikväll när jag skulle kolla läget, så låg där en ny inventarie bland alla klubbor. En Marabou Daim - min nya favoritchoklad. Med rött snöre lite slappt lindat runt. Åååh!
Jag gick ut till vardagsrummet och slängde mig runt halsen på Mattias "Åh tack, TACK, vad gullig du är!!!" ... men han såg väldigt frågande ut.
Så jag ringde till Molly. Givetvis var det den ängeln som köpt den, i smyg när hon cyklade och postade brev åt mig förut! Och för sina egna pengar!
"Jaaa, jag tycker att du har varit så himla snäll mot mig den senaste tiden... typ bjudit mig på sallad från Lilla Saluhallen och så köpte du jordgubbar fast de var så dyra och en kändistidning och... ja, det är ju en sak jag har råd med för att göra dig glad!" Y
Men ärligt! Vad har jag gjort för att förtjäna ett sådant här barn???