Den här lilla godingen...

... skickade jag iväg till allra första skoldagen imorse. Han hade valt kläder själv, såklart. Han har sovit apdåligt inatt, men vaknade ändå med ett stort leende och var redo att gå hemifrån redan efter en kvart, då han plötsligt stod i hallen med jackan på. Jag som aldrig gillat bebistiden något vidare värst, vill plötsligt bromsa tiden. När blev min lilla pojke såhär stor?

Den här veckan slår...

... jag alla rekord i bloggtorka. Inte för att det spelar någon roll. Och jag kan inte bara bajsa ur mig en massa inlägg utan innehåll. För sanningen är att vi inte gjort något som är värt att rapportera. Vi umgås, åker och handlar, kollar på Entourage på kvällarna, fikar med kompisarna, spelar spel. Typ så. Ludvig har varit på kalas, Molly har sovit borta och Love har varit på ett rätt behagligt humör.

Söndag idag, och lite ångest inför Allvaret som kickar igång igen imorgon. Vart tog sommaren vägen? Vi försöker förlänga den liten genom att åka hem till Palle och äta lunch och bada i poolen. Ha en himla skön söndag!

Jag får be om...

... ursäkt över dåligt bloggande alltså. Jag är upptagen med att umgås med the homecoming kiddo, skola in Love på dagis, och att torka Ludvigs kräks. Typ så. Återkommer med kärlek!

När jag åkte till...

... Ikea häromdagen för att köpa en ny vaxduk till utebordet, hittade jag ett sådant fantastiskt Margatete-tyg att jag bara var tvungen att köpa hem en bit. Eftersom denna fantastiska svärmor/konstnär ofta målar just ansikten (och inte helt olika en del av dessa!) tyckte jag att det passade henne. Så jag åkte hem och sydde ett par kuddar som hon får av mig idag, som present för att hon är så snäll och passar de två yngre guldklimparna medan vi åker till Stockholm och hämtar hem Molly. Äntligen!

Jag tror att jag är rätt...

... så fit inför skolstarten nu. Och det är många starter den här hösten! Jag börjar andra året på min utbildning, Molly börjar femman, Ludvig börjar i förskoleklass och Love börjar på syskonavdelningen på dagis.

Och jag har varit ute och köpt gympakläder till Ludvig, och innegympaskor och nya regnkläder och ny ryggsäck. Det är mycket som behövs. Och jag får lite ångest över att han är så stor nu, och det här är liksom början på många års Allvarlighet. Och snart ska han väl flytta hemifrån också.

Jag är rätt förberedd jag med. Jag börjar redan planera vilka helger vi eventuellt skulle kunna åka bort i höst eller så.

Vaknar till ett alldeles...

... underbart innepysslarväder. Regnet öser ner och jag njuter av att äta frukostmacka med västerbottenost. Ibland krävs det inte mycket.

Men sedan klipper jag håret på småpojkarna, och de blir osams efteråt i badet, och jag vet inte riktigt hur det vänder, men helt plötsligt är Love sådär överjävla döjobbig och bara svarar emot och skiter i vad man säger och skriker dumskalle till Ludvig, och jag blir vansinnig och så var det mysiga över för idag. Så nu är jag på skitdåligt humör och trött på att det är sånt jävla pissväder i det här jävla landet jämt.

Så igår var det alltså...

... Premier League-premiär för i år, och trots att Arsenals trupp på pappret ser lite svag ut i år, skulle detta naturligtvis firas. Vänner och kräftor kan vara bästa kombon ever. Bizzy saknas på bild, men hon var väl upptagen med att underhålla barnen (som vanligt).

Precis som i fredags kväll, slocknade Ludvig och Love sent i soffan framför Entourage. Och detta gjorde att vi inte gick upp förrän vid tio idag. Tio! Hur gick det här till? Så här vill jag ha det för alltid. Fuck skola och jobb och alla andra plikter, det här är livet. När barnen sover borta och vi har möjlighet till sovmorgon, sover jag aldrig en minut längre än åtta. Nej, lite trassel med barnen ska det vara, fötter i ansiktet och bök under täcker. Då kan man minsann sova som en stock ♥

Jag är helt...

... slut nuförtiden. Jag orkar ingenting på dagarna - eller nja, det där var väl halvsant, eftersom jag påtat i trädgården och planterat om växter halva dagen - och på kvällarna räcker det med att jag lutar huvudet lite bakåt i soffan, så somnar jag. Och vaknar lagom till att Entourages eftertexter spelas upp. "Fan vad skön han är, Ari," jublar Mattias. "Mmmm...", svarar jag.

Men det är vädret också! Kyliga mörka kvällar med tända ljus. Man märker att sommaren nästan är slut. Jag sätter mig med en blåbärsmuffins och läser en mycket underhållande bok om ett land på LSD som jag hittade hemma hos Martin, och som jag lånat med mig hem utan att fråga.

Gårdagskvällen spenderades...

... i Färjestads lyxigaste villa, där vi firade Palles trettioåttatjugofemårsdag.

Vi började kvällen med att sitta ute på trädäcket på baksidan som ger en härlig utsikt över Klarälven.

Två bebisar fanns i sällskapet. Alla ville hålla lilla nykläckta Emil! Bosse var dock något reserverad, men försökte hålla god min.

Efter maten fick barnen bada i den varma utomhusjacuzzin ihop med Palle, med bubblor och vattenfall och discobelysning och allt.

Å när det började bli kyligt ute, tändes det en brasa i öppna spisen medan vi spelade poker inomhus.

Väl hemma efter klockan 23, slocknade båda killarna hos mig i soffan när vi kollade på Entourage. Å det är därför jag har lyckats få mig lite sovmorgon och inte ens hoppat ur pyjamasen än!

Nu när det börjar...

... dra ihop sig mot skolstart, måste jag se över barnens garderober och kolla så att allt finns. Brallor har ju ofta en förmåga att krympa en hel del under sommaren, och helt plötsligt bara nå till fotknölarna!

Mattias tycker att de har för mycket kläder, såklart. Han klagar att över att man nästan inte kan stänga byrålådorna. Nä, men det är för att vi ska rensa snart, hävdar jag, och slänger iväg en byxbeställning från HM. Tröjor, pj's och underkläder finns det en hel del av efter USA-resan, där märkesvaror är mycket billigare än här. Lite min egen filosofi: billiga jeans, dyrare överdelar.

Om man ska analysera...

... New York-resan såhär i efterhand, måste jag säga att den var alldeles fantastisk. "What a lucky girl you are, seeing all this at the age of eleven," skrockade en man vi samtalade med på resan hem från Woodbury. "I had to wait until I was over fifty to experience this city - some people wait all their life."

Och visst har det varit så, helt sjukt mycket att se - och ta in. Men det har varit fint på många andra sätt också. Livet med en liten attitydig tweenie är minsann inte alltid en dans på rosor, men här fick vi chansen att umgås utan yttre påverkan (läs: småbröder) och hinna prata, och få en massa nya upplevelser ihop - som vi då delar tillsammans. Det har varit jättemysigt, och det känns som om vi står varandra närmre än på länge. ♥

Igår kväll hade jag en...

... minidejt med min kära Fredrika. Vi är väldigt dåliga på att ses, men kärleken är ju evig ändå, när vi väl tar oss samman ♥ Å det är ju bara att börja om där vi slutade sist.

Men hur mycket jag än älskar henne, så är det något väldigt sjukt med den här människan. I det här knytet hon så kärleksfullt håller om, har hon sin fågel Love. Den där undulaten som dog i februari. Och som har legat insvept i en handduk i frysen sedan dess - i väntan på att Fredrika ska ta sig samman och begrava den lilla stackaren.

Mer braiga inköp i New York, del...

... två: Uppdatering i badrumsskåpet. Ny parfym, nya ansiktsprodukter, nya krämer, nya badskum och nya bodysprays. Jag älskar sånt här. Och när man ställer upp det så här så tycker man nog att man fick ganska mycket för pengarna ändå, trots att det blev dyrt! Även om sminket redan är spritt för vinden: ett läppglans i väskan, en mascara i lådan, en ögonskugga i sminkväskan, ett läppglans i en annan väska. Typ så.

Vägen hem från...

... Arlanda var inte heller sådär superfestlig. Knappt hade tårarna hunnit torka, innan vi blev stoppade av en motorcykelpolis som konstaterade att Mattias kört lite för fort. Närmare bestämt fem kilometer under gränsen för att körkortet skulle ryka. Så man får väl vara tacksam ändå, trots allt, över de här hemska böterna. Det hade ju kunnat bli värre. Men så värst sugen på den här lilla utgiften efter New York-resan, det är jag väl inte direkt.

Så har vi då kramat...

... om Molly på Arlanda, sagt hejdå och satt henne på ett plan till London. Jag grät och hon bara himlade med ögonen. Inte en enda gång vände hon sig om för att vinka efter att vi sagt hejdå. Hon är rätt så tuff den där lillskröta - på gott och ont. Om en vecka hämtar vi henne igen. Hjälp vad hon kommer vara saknad här hemma!

Mer braiga inköp i New York, del...

... ett: Nya, varma Uggs. Fantastiska men inte särskilt snygga. Passar iofs på en afterski med en irish coffee i handen, uppkurad i en öronlappsfåtölj framför en öppen brasa.

Problem: Jag åker inte skidor. Jag gillar inte irish. Jag har ingen öronlappsfåtölj. Ingen brasa heller.

Men sköna skor har jag iallafall i höst - och Molly har likadana. Nu hoppas vi då på inte alltför mycket regn!

Men vad fan är det...

... som händer här? Molly som ska åka till  London idag - till ett av de drabbade områdena. Jag var tvungen att ringa några samtal till Catford igår för att kolla hur läget är, och som tur är så verkar det mest handla om att plundra så många affärer som möjligt. Gympaskor som vanligtvis kostar över femtonhundra säljs nu för ett par hundra på gatan - och folk blir desperata i den ekonomiska krissituation många befinner sig i.

Men på gatorna runt om pågår livet som vanligt, tydligen. Och efter att ha fått trygga besked från tre olika Londonbor, så får hon väl åka ändå iallafall. Men det känns inte speciellt roligt eftersom det är hennes allra första resa själv.

Den uppmärksamma människan...

... noterade att jag inte bara köpt skvallertidningar i USA, utan även det senaste numret av Rachael Rays mattidning Everyday. Jag kollar inte på hennes show - eller nja, jag gjorde ju det ibland när jag var mammaledig såklart - men den här tidningen är smått fantastisk med alldeles underbara recept.

Så jag blev väldigt glad när jag upptäckte att man kan prenumerera på den även fast man bor i Sverige! Här kan man teckna en ettårsprenumeration för $29 - vilket innebär att man betalar ca 20 kronor per nummer - grymt bra pris alltså! Kanske något för dig Jill? :)

Nu ikväll när vi skulle...

... förbereda inför det nattliga besöket från tandfén, var plötsligt glaset med tanden i spårlöst försvunnet. Hur vi än letade så fann vi det inte. Ludvig storgrät och någonstans inom mig fick jag ett obehagligt rys av att det där glaset kan lika gärna stå i diskmaskinen nu, med det lilla risgrynet långt ner i avloppsrören, bortom all räddning. Ett annat alternativ är att Love helt plötsligt blivit törstig, hittat ett glas med vatten och gulp gulp gulp - och så ser vi inte Ludvigs tand igen förrän nästa gång Love går på toa och vi dissekerar hans bajs. (Vilket vi inte skulle göra. Eller kanske, man kan bli rätt desperat som förälder, det beror på hur otröstlig Ludvig var.)

Men iallafall fann jag mig rätt så fort och ropade på Molly att "Get one of your old teeth out! One of the tiniest ones! Put it in a glass of water NOW before your brother comes downstairs! Pretend that you found the glass in your room, and that it is his!"

HURRA LUDVIG, titta här, Molly har hittat ditt glas! Och tanden ligger i!

Och så var allt frid och fröjd (och stackars Love fick en liten utskällning för det måste ju givetvis varit han som flyttat glaset och stället det i Mollys rum, för där hade Ludvig minsann inte ställt det).

Ett annat fynd från...

... USA, är de här doftljusen från Yankee Candle. Där köpte jag ett set med tre stora doftljus (ja, så stora att de väger ca ett kilo styck och har en brinntid på 150 timmar!) för ungefär 220:-. Här i Sverige kostar de strax under trehundra. Styck.