Mattias och jag turas om att bära surbebi och planerar för helgens Ikea-köp. Vi har ätit pizza och pratat om vuxna saker. Skitskönt att slippa censurera sig faktiskt. Engelska kan man ju aldrig prata här, så vi brukar köra en variant av slang/rövarspråk/teckenspråk och även lite tyska - som jag är vansinnigt bra på - och franska - som Mattias är vansinnigt bra på.
Ikväll börjar Let's Dance, och det är lite nostalgi över det faktiskt. Första avsnittet gick i januari 2006, när jag och Ludvig låg inne på barnavdelningen för att han hade gulsot och blev sondmatad. Och jag var så glad att det var något lättsamt på TV:n så jag kunde sluta grina.
Å 2006 såg barnen ut så här. Dessa kort tog vi faktiskt under ett Let's Dance-avsnitt då Molly hade klätt sig dansfint.
1 kommentar:
Visst är man nöjd när man inte ens kan prata engelska utan att ungarna fattar?! När ens 1-åring fattar lika bra det man svär om på engelska funderar man starkt på en föräldrakurs i grekiska!
Skicka en kommentar