...här på Norrstrand", säger jag till mamma när vi talas vid. "Så himla nära till allting."
"Ja, så var det på Kronoparken också. Fast där var det cykelvägar och gångtunnlar så man behövde aldrig oroa sig över trafiken som du gör här", svarar hon.
Jaaaarå, Kronoparken var verkligen skitbra. Riktigt idylliskt med grannar som en fet kåldocka som älskade att åka ambulans. Och Jehovas vittnen. Och nån smygalkis som slog sin fru i hemlighet. Och Törra Tomas som hade en mamma som alltid ringde störningsjouren när man spelade musik.
Och när man var tonåring var det idylliskt också, på tonårsvis. Och under min högstadieperiod levde Krp verkligen upp till alla fördomar.
Som när det var fest - gärna då i något av höghusen. Nån var för full, nån pissade från loftgången, nån slogs, nån knullade på toaletten, nån rökte hasch och nån drog kniv.
Någon sprutade tårgas på någons hamster.
Någon sköt med luftpistol på Rune med grisen.
Någon gjorde inbrott på konsum.
Någon slog sönder mängder av fönsterrutor med en nystulen glashammare.
Polisen kände till oss alla vid förnamn och adress.
I höghusen fanns det dessutom allmänna cykelutrymmen på källarplan. Där passade det bättre att däcka. Eller krossa flaskor eller boffa. Eller knulla där med. Eller kräkas. Aldrig såg jag en enda cykel där.
Å det bästa av allt var att det var så busenkelt att få tag på hembränt om man blev sugen på en spontan söndagsfylla på sommarlovet.
3 kommentarer:
Men my lord! Var det där jag bodde också?
Mitt favoritminne från Krp är dels när någon snodde ALLA mina trosor från tvättstugan ( men lämnade övriga klädesplagg ), dels när jag höll på att gå rakt in i en psykopatisk kille med yxa bakom Konsum. Eventuellt kommer pyromandåden på min vind också med på listan. Härliga tider!
...och mitt "bästa" minne är nog när jag efter mellanstadie discot ser en grov misshandel utanför ug. Eller är det kanske när Krp då enda svarta man (ja - det fanns faktiskt en sån tid!) sätter på en ylande kvinna i rabatten framför samma ug och samma kväll.
Skicka en kommentar