fredag 22 januari 2010

Varje kväll när jag...

... ska gå och lägga mig, går jag in och hämtar Love först. Så lägger jag honom bredvid mig i min säng. Detta sker av två anledningar: Dels för att han alltid kommer in på natten annars, och Love har en förmåga att vakna till liv av den korta promenaden. Dels så älskar jag att sova nära mina barn.


Så varje kväll ligger han bredvid mig och sover när jag läser. Och innan jag släcker lampan, ligger jag och tittar på honom. Han gillar att sova på mage med hela snutten ihoprullad som en boll under huvuvdet. Och nappen ramlar ut så han sover med öppen mun. Jag luktar försiktigt på hans varma andedräkt när jag snosar honom på kinden. Han är så fin så det värker i hela hjärtat, och jag får dåligt samvete när jag tänker på att jag ibland kan bli arg på ett sådant här underbart litet barn.

De här minuterna kan vara några av de bästa på hela dagen.

1 kommentar:

K sa...

Gud vad go. Känner igen mig i allt du skriver.