... kan jag bli galen på riktigt. Jag hade sett fram emot en regnig söndag helt utan planer, och bara gå hemma och dega i mysbrallor hela dagen. Tvätta lite, kolla på film, spana in New York-shopping på nätet.
Istället blev jag fast i ett hem med två rätt så små pojkar, som ideligen blev osams så till den milda grad att jag nästan blivit sinnessjuk. Dessa dagliga bråk börjar oftast med att:
1) Love härmar Ludvig
2) Love ställer sig framför tv:n när Ludvig tittar på Fairly Odd Parents (kanske bjuder han även på en dans eller uppvisning - allt för att retas)
3) Love skallar Ludvig helt oprovocerat
4) Ludvig skvallrar på Love när han gjort något som anses olämpligt
5) Ludvig talar om för Love vad han får och inte får göra (med myndig röst)
6) Luvig driver med Love på ett hånfullt sätt.
Så jag tvingar ut barnen i regnet för att leka lite med Folke. Det tar två minuter så ligger Folke och Ludvig på gräsmattan och brottas. Jag skriker lite på dem, och öppnar upp köksfönstret på vid gavel så de kan få komma till kiosken och handla. Så de köper limpmackor med ost, och festis, och en kaka när allt annat är uppätet. Å sen är det lite lugnt i en halvtimme eller så.
1 kommentar:
Ha ha ha, precis så går det till hemma hos oss med. Den lilla är den som slåss och den stora retas. Tårar från den stora och när man frågar ut den lilla om vad som hänt svarar hon alltid "vill inte svara på det". Ja ja, att hon inte ljuger får man väl ta som något positivt i alla fall...
Skicka en kommentar