Den första kursen är data. Mamma kommer förbi för att få hjälp. Det är en mycket avancerad första uppgift.
Det ska centreras och fetstilas och tabbas och ja, det är inte konstigt att hon sitter som ett frågetecken. Det är inte heller konstigt att jag suckar och pustar över att få förklara samma sak hundra gånger och hon ändå inte fattar. Så fort jag lämnar henne ensam vid datorn en minut för att springa ner i tvättstugan, hör jag: "Maria! Det går inte. Kom upp och hjälp mig."
Tillslut säger mamma att hon märker att jag håller på att bli arg på riktigt. "Du får inte bli sur för att jag inte fattar," säger hon." "Jag håller bara på att bli galen," svarar jag. Då börjar mamma gråta. 
"Vänta lite, så ska jag hämta kameran. Det här blir perfekt till bloggen," säger jag. "Jag vill inte vara med på bloggen," säger hon. "Jag vill inte visa mitt ansikte." "Det gör inget," svarar jag, "det syns ändå i spegeln." Klick klick. "Jag har värsta bloggtorkan så det här är döbra för mig."
5 kommentarer:
Med ett sånt inlägg räcker det om du blobbar en gång i veckan, jag höll på å skratta ihjäl mej =)
Stackars din lilla mammi...
Hahaha...jag dööör...du är så elak...haha...du är min idol!
Hon är duktig din mamma...snart kommer hon förstå precis allting! Hoppas det går bra för henne.
HA HA HA - Precis vad mamma sa till mig.... Nu kommer jag nog på Mias blogg gråtandes och VIPS! Där var hon!
LÖV!
Hahahaha, stackars mamma, men det är ju så sant som det är sagt: Den enes död - den andres bröd.
Skicka en kommentar