Så gick vi iväg...

... till den omtalade och populära frisersalongen så att ungarna skulle bli fina i håret.

När jag och Brommamamman står utanför och småpratar under tiden, kommer det ut en tonårig turk till mig och frågar om jag vill ha någon behandling medan jag väntar. ”No thanks, I’m fine”, svarar jag.
”But what about your eyebrows?”, undrar han.
“No, I’m not interested”, sager jag lugnt vidare. De är ju förihelvete nyvaxade.
”Are you really sure?”, säger han och skrattar på ett sätt som får mig att surna till litegrann. Här står jag på gatan och blir mer eller mindre uppläxad av en snorvalp som har en sån stor glugg mellan tandraderna, att det ser ut som han sög på napp tills han var fjorton.

Fem minuter går. Ut kommer ytterligare en tonårslärling med svart hårfärg på tröjan.
”Madam, do you want a wash and blow?”, undrar han.
“No thanks”, svarar jag kort.
”What about your eyebrows?”, undrar han. Nä nu jävlar slår jag ihjäl den här apan!
”You know, there was another guy from your staff out here asking me the same exact question just a few minutes ago. And I’m still NOT interested!”
“But madam, you REALLY need them done”, tycker han vidare.

Nu vill jag att samtliga bloggläsare klickar upp den här bilden jag tog på barnen utanför salongen. Så fort kameran åkte fram, så hängde turkpojkarna som en klase vindruvor runt halsen på barnen. Och om du klickar på den här bilden, så får du upp en förstorning.

Turken till höger är han som inte slutat med napp. Och turken till vänster är han som tyckte att jag VERKLIGEN behövde fixa ögonbrynen. OCH KOLLA NOGA NU PÅ BILDEN, SÅ SER DU ATT DEN HÄR JÄVLA DÅREN ENBART HAR ETT (1) ÖGONBRYN. För de är så ihopväxta i mitten så han ser ut som självaste Frida Kahlo i miniformat. Och så hade han mage att klaga på mina!

Tio minuter senare kom det fram en tredje turk och ville ansa mina bryn. Men vid det laget var jag så arg så jag tuggade fradga, typ. Å Molly var färdigflätad av surmuttan också.
Sen hade vi supertrevligt på hotellet sista kvällen med våra nya Brommavänner.