Sällan har jag skådat...

... ett barn med livligare fantasi: Love är verkligen one of a kind. Dagispersonalen älskar honom! Igår satt han och berättade sagor som jag spelade in.

"Det var mamma och Ludvig och Molly och pappa och Vanja och jag. De går en liten promenad. Och den heter spöket. Och de kommer bort och de vill gå ner i jorden, och där finns det godis och de vill redan sluta, men det finns mera godis där nere. Men nu är de uppe och det finns trädgrenar och träkoja och lampor och godis och ärter och tomat och senap och fanta och cola och vatten och mjölk. De går ner fort fort fort och de vill inte gå i skogen och de tycker inte det är roligt, de tycker det är förfärligt långt bort. Hjälp! Och nu gick de upp i det andra tornet! En dag börjar cirkusen och den är redan slut och jag tycker det är lite stängt. Och det gick inte att gå in men nu är det öppet igen, och vi går in. Men det finns ingen stol, ingen trappa, inga blommor, inget godis, ingen trappa, ingen stol. Det finns inte det! Men det finns böcker och ett bibliotek och godis, men det har vi redan sagt.  En dag äter vi kyckling och soppa men det finns ingen napp, och jag gillar makaroner och köttbullar och det finns sås och ärter och potatis."

Så här kan han svamla vidare hur länge som helst! Han är helt överfull av bullshit.