... så fort. Det har bara sagt vips! och så är det 2011 och inte 2008. Och så liten han varit. Och så fin! Och svår. Man hinner aldrig få tråkigt. Inte en paus heller för den delen. Men han har en alldeles speciell plats i hjärtat, det här barnet.
Love firar treårsdagen med fyrtio graders feber och vattkoppor. Men han är vid god vigör, den lille. Han dricker saft och kollar på tv och suger på nappen. En dag helt i Loves smak, med andra ord. Och han är lite arg när vi sjunger "ja må han leva" för han vill hellre att vi sjunger "blinka lilla stjärna". Så vi gör det såklart.
1 kommentar:
Haha vad söt !
Skicka en kommentar