... jag ingen aning om vart den tog vägen. Mattias vaknade med feber, jag lämnade barnen på dagis, åkte hem och vikte tvätt, ändrade lite detaljer i min litteraturanalys, hämtade Ludvig och åkte till tandläkaren med honom, tillbaks till dagis igen, hämtade Johanna och Folke, åkte ut till Bergvik, handlade gummistövlar till Ludvig, storhandlade på Ica Maxi, postade brev, hem och packade upp, åt lunch, klappade om Mattias litegrann, såg färdigt det senaste avsnittet av Blue bloods som vi hade inspelat, somnade på soffan, hämtade barnen, skjutsade mamma till jobbet, skjutsade Molly och Vanja till stan, hem och lagade mat, hämtade Molly och Vanja på Dansstudion, skjutsade hem Vanja, åkte hem, åt middag, nattade pojkar, powerwalkade på löpbandet, kollade på tv, svarade på mail, och nu... nu har jag hamnat här. Och nu tänker jag att jag är dödstrött en snabbis, innan klockan slår 22 och mina peakhours drar igång.
1 kommentar:
Men älskade Maria,hur orkar du? Du är ju ung,men ändå! Var rädd om dig och be mig om assistans,när du behöver! Kramar Maggis
Skicka en kommentar