... måndag, vilket är en dag som alltid firas ganska ordenligt i min familj. Dels fyller mamma år, och dels så älskar jag hyllningen till kärlek, hur komersiell den än må se ut. I år känns det väl sådär, om jag ska vara ärlig. Det här familjelivet och olika konstellationer är inte alltid dökul precis, och trots att det inte har något med min och Mattias relation att göra, så känns det ändå lite melankoliskt. To say the least.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar