... ganska behagligt. Love hade en surperiod mellan kl 03.30 och 06 ungefär, men sedan ville han somna om, på min arm då såklart.
Vid kvart i sju kommer Ludvig in.
"Mamma, får jag kolla på Nickelodeon?", undrar han.
"Nej, inte nu Ludvig. Lägg dig en stund till", svarar jag.
Två minuter senare.
"Mamma, får jag kolla på Nickelodeon?", frågar han igen.
"Nej, sa jag. Gör något annat nu när Love sover", svarar jag.
Ytterligare två minuter går.
"Mamma, får jag kolla på Nickelodeon?", frågar han ytterligare en gång.
"Men Ludvig, gå och lek i ditt rum eller något. Jag vill inte väcka Love. Gå nu" , viskar jag tillbaka.
Sen blev det jättetyst och jag somnade om. Kvart i nio ringer telefonen, så Love vaknar och vi går upp. Men det är dödstyst i hela lägenheten! Var fan är Ludvig? Letar överallt, men hittar honom inte. Har lite småpanik och springer in i sovrummet för att hämta en napp till Love.
Å där ligger Ludvig och snarkar, i Loves spjälsäng. Så jävla söt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar