Efter frukosten fick jag ett...

... maniskt ryck och städade förrådet, organiserade i hallen och i ytterklädsgarderoben, bytte sängkläder, tvättade, fyllde i blanketter, slängde sopor, lagade söndagsmiddag och rensade i skåp.

Styrde och ställde med Molly som snällt fick städa och skala potatis, och Mattias blev kommenderad att åka och köpa ny telefon (eftersom Love slarvat bort den gamla - eller är det vi som är världens slarvigaste familj???) och skruva åt en byrå som blivit lite sned (på grund av felaktig montering en vinterdag för många herrans år sedan).

Hela tiden hade jag siktet inställt på soffliggande med nya numret av Mama. Mattias morot var fotbollsfinalen mellan IFK Göteborg och AIK. Molly ville simsa hon.

Precis när jag hängde sista jeansen på torkställningen, plingade det på dörren. The return of the småpojks. Alla övriga planer inställda. Men fan vad vi har fått mycket gjort!

NU! Nu väntar Mama.

Lagen om alltings jävlighet gjorde...

... naturligtvis att jag vaknade klockan 05.30. Låg och tänkte på dubbdäck ett tag, innan jag somnade om och sov till strax efter nio.

Eftersom inga restauranger tydligen är öppna för brunch på söndagar, åkte jag och Molly till Wallinders istället. Två kassar kostade väl ungefär lika mycket som ett brunchbesök.

Finfrukost på Mårbackagatan...

... fyra olika sorters bröd...

... brie, pastrami, rökt skinka...

... sallad, paprika, tomat, gurka...

... kiwi, ananas och passionsfrukt...

... och så delade vi naturligtvis på en kanna Söders höjder och drack Brämhults blodapelsinjuice. Breakfast for champions!

Jag och Mattias är ensamma...

... hemma. Pojkarna är hos farmor och Molly är på Halloweenfest hos sin bästa kompis. Vi har lagat oxfilé med sparris och ätit middag i skenet av några tända ljus. Det är ofantligt tyst.

Tidigare idag hände något så konstigt som att Love somnade vid matbordet. Det har aldrig hänt med något av barnen innan! Ett tu tre så kroknade han bara av.

Han lade huvudet lite på sned...

... började klippa lite med ögonen...

... och somnade sedan sittande.

Molly klädde ut sig till en liten hondjävul.


Och så gjorde vi en fin pumpadekoration som hon tog med hem till V i present.


Mattias och jag tog en promenad upp till Ruds kyrkogård, där hans mormor ligger begraven.

Jag i min nya fina jacka!

Mattias frös och drog upp jackan över ansiktet så jag blev så full i skratt! Han såg på pricken ut som den där knorrande högtalaren som kommer upp på Teletubbies och säger "Dags att säga hejdå" eller "Vart tog teletubbiesarna vägen?".

Framme i minneslunden. Vansinnigt vackert. Och som vanligt stod jag och gråt tysta tunga tårar över Andy som rycktes bort alldeles för tidigt.

Fredag fredag och...

... ungarna är mer crazy than ever. Vill bara sova. Är svintrött.

Imorgon ska Ludvig och Love sova hos farmor. Detta kommer innebära lite shopping och fotbollstittande med tillhörande ölande. Molly ska på Halloweenfest imorgon kväll, men kommer hem lagom till lite filmtittande och godis innan det är godnatt.

Söndag morgon har Molly fått tydliga instruktioner om att gå upp själv och spela obegränsat med Sims tills även vi behagar stiga upp. Å så ska vi in till stan och äta brunch. Så. Där har vi helgens planer.

Har varit i Stockholm...

... över dagen. Hade tänkt handla en del julklappar för man ska vara ute i god tid, men kom istället hem med en hel massa prassliga påsar till mig själv. Och Mattias och barnen då såklart! Man skulle kunna tro att vi är miljonärer såsom jag beter mig. Men vi säljer ju av en massa gammalt hela tiden, och för de nya kulorna ska man väl köpa sig nåt nytt!?! ;-)

Vad ska man då...

... spendera dagen med?

Jag har precis tittat mig i spegeln och insett att jag gått här hemma isolerad alldeles för länge. Jag har ju vampyrögonbryn som måste underhållas.

Sen har jag shoppat ett par fina julklappar till mig själv, Helen och Pernilla - samma till alla, men mest av ren tristess.

Och så tog jag av Love spritomslaget på stortån. Om du tänker dig hur ett lik ser ut efter att ha legat i vattnet ett par månader - för det har vi ju alla sett i filmer - ja, där har du Loves tå. Skitäcklig och stenhård men mushy på samma gång.

... och nu då? Ska nog köpa en julklapp till. Jag har fått för mig att det är bra att sprida ut denna fruktansvärda kostnad som julen innebär. Och så ska jag bada bebi. Och helt plötsligt var det här en sån där skitonödig mammablogg igen.

... och som grädde på moset...

... slog Love nytt rekord idag! Ett inte helt härligt rekord som bestod av en ny morgontid. o3.40, gomorron!

Herregud, vad är det som händer...

... med bloggen? Har den förvandlats till en sån där aptrist mammablogg? "Idag satte jag på Vilma rosa kläder, för det är så gulligt. Sen bajsade hon jättemycket. Sen gick jag en långpromenad med hunden på eftermiddagen. Jocke lagade mat på kvällen - supergott. Härlig dag!" Men jag tror jag spyr.

Måste fundera ut någon rolig händelse att återge imorgon. Fast det är lite jobbig att den måste vara hyfsat städad. Jag har ett mycket tungt vägande bagage med hysteriska historier som tyvärr måste återges under pseudonym.

Som om det inte vore nog...

... med lite skitsjukdomar här hemma, har Loves tå svullnat upp till typ dubbla sizen. I morse skulle jag ringa vårdcentralen för att få en läkartid. När telefonslussen varit öppen i tio minuter var den fullbokad för resten av dagen. Svininfluensafrågor, någon?

Fick jourtid att träffa doktor Bosse nu ikväll. En doktor som pratade Kalle Anka-språk med Ludvig - som för övrigt lade sig helt bekvämt i gynstolen i samma rum - och som berömde Love för att han var så lugn. Många saker har han blivit kallad detta kärleksbarn, men lugn? I don't think so. Vänta du bara, tänkte jag.

Så iallafall konstaterades det att Love har nageltrång med en stafylocockerinfektion (hur man nu stavar till det!) i tån. Och så skulle det skäras i den gula svullnaden. Ut sprutade varet och Love skrek som en stucken gris. Den stackars sköterskan skulle försöka hjälpa till och sprita såret, men han viftade så frenetiskt med tårna så det tog sin lilla tid. Tillslut fick hon på ett omslag och ett litet strumpförband. Så himla söt på lilla fina foten.

Ja, vilken...

... dag. Första halvan spenderandes med en gnällig kärleksunge. Efter tuppluren efter lunch tog han ett litet skutt från andra trappsteget, ramlade och ville sitta i knäet resten av dagen.

Och när Ludvig kom hem från dagis var han röd om kinderna och lite varm han också. Och grät vid minsta lilla motgång, halleluja.

Molly var på bio alldeles själv med några kompisar på eftermiddagen. De såg "Up" - som hon tidigare beskrivit som ganska barnslig - men så fort det vankades bio med bästisen och två snygga killar så var hon mer än intresserad. När hon kom hem var hon alldeles salig. Och det berodde inte på filmen. :)

Nu är klockan nästan midnatt och jag undrar som vanligt vafanihelvete jag fortfarande gör uppe. Om fyra timmar vaknar draken!

En sak som är jävligt...

... tråkig med att ställa om till vintertid, det är när man har en mini som vaknar klockan 05 i vanliga fall.

Glädjer mig dock över ett rart inlägg på Mollys blogg!

Idag: VAB igen. Love har feber. Ganska lite, men ändå feber. Vet inte om jag ska skratta eller gråta faktiskt.

Nu är det...

... avklarat. Högskoleprovet alltså. Efter första delen ville jag gå hem och kräkas. När det var fem minuter kvar hade jag bara svarat på åtta frågor. De andra tolv svarade jag bara på så att det blev en snyggt mönster på svarslappen.

Men sen gick det hyfsat! Man måste komma ihåg att det var elva år sedan jag gick ut gymnasiet! Det svåraste matte jag räknat ut sedan dess är procentrabatter på reor och dollarkursen.

När jag kom hem och skulle rätta provet, så var första delen den som inte räknas. Vilken jävla tur! Så hejsan hoppsan så hade jag 88 rätt av 122. Vilket borde motsvara 1,4-1,5. Så jävla gryyyym!!! Jag är skitglad. Och ett riktigt snille tycker mamma.

Såklart vi skulle fira med lite hämtmat! Dels på grund av att jag är så inihelvete briljant trots förkylning och en halv sömnlös natt, dels på grund av att jag glömt ta fram mat ur frysen i morse och ingen annan i hushållet klarar av att göra det heller tydligen. Pizza blev det. Perfa!

Imorgon ska jag...

... skriva högskoleprovet. Jag måste erkänna att jag inte är vrålsugen precis.

Jag har gjort högeskoleprovet en gång förut, och då gick det väldigt bra. Men då hade jag precis gått ut gymnasiet och var fortfarande inne i tänket liksom.

Jag är fortfarande lite tung i huvudet. Satte mig igår och skulle öva på ett gammalt prov, men kunde inte riktigt koncentrera mig. Vi får se hur det går. Jag ska gå ner i Mollys rum och rafsa ihop lite pennor å sånt jox man kan behöva tills imorgon.

Molly är i en ålder...

... då det mesta är pinsamt. När jag tog kort på Molly å kompisarna som huserade här förra helgen var jag jättepinig.

Häromdagen när jag skulle hämta Molly i skolan fick jag höra att hon blivit omkullknuffad av en kille i en annan klass. Då sa jag -för att avdramatisera det hela, ska tilläggas- "Ja Molly, du får skaffa dig en pojkvän som skyddar dig mot sådana där dumma killar." "Ja, mig till exempel, jag vill bli Mollys pojkvän," sa då kille A (som för övrigt var här den där fredagen). Jättegulligt tyckte jag. Superskämmigt tyckte Molly.

Igår skulle jag packa frukt till Mollys skolväska, som de har med sig till samlingen varje dag. Som vanligt så här års, lade jag ner två clementiner. Genast var Molly där med sin smala arm och fiskade upp den ena. "Den här vill jag inte ha," sa hon. Jag klämde lite på den och kollade. "Molly, det är inget fel på den här," svarade jag. "Jo, det är det," fortsatte hon. "Den är brun här på sidan." Vi pratar alltså en liten fläck, stor som en ärta. "Men det är ju bara på skalet, det är ju inget fel på frukten inuti, " sa jag. "Men nej, mamma. Jag vill inte ha den. Det blir så himla piiiinsamt." Så himla pinsamt med ful frukt! Va!?!

Masade mig iväg...

... till ett föräldramöte på Ludvigs avdelning ikväll. Mindre jobbigt än att vara hemma själv med alla barnen vid läggdags, faktiskt.

Två av de tre fröknarna visade teckningar och pyssel och gick igenom lite planer för verksamheten. Fröken tre är sjukskriven. Och sanningen bakom sjukdomen kom ikväll. Fröken tre har bröstcancer.

Gud, jag började gråta. Fina, fina Ulrika som jobbade på Mollys avdelning när hon var liten. Och som jag var så glad att återse när Ludvig skulle flytta över till syskonavdelningen. En liten bit av trygghet. Ulrika som fått en hörselskada av bullrig dagismiljö och fått hörapparat, men aldrig en sekund funderat på att byta jobb.

Vad kan hon vara? 40? 45? Ensamstående med en halvvuxen son. Nä, så jävla orättvist.

Kom hem och berättade för Mattias och Molly. Molly som är lite lätt sabbad känslomässigt och som brukar skratta istället för att gråta när det blir för jobbigt, för att hon inte vet hur hon ska bete sig. Men idag rullade stora varma tårar nerför kinderna och gjorde hennes ansikte alldeles randigt. Tusen frågor om livet och döden och hur man är när man är en bra fröken. Ett fint och viktigt samtal, och nu återstår bara hoppet att Ulrika ska tillfriskna.

Stöd Rosa Bandet! Köp morötter på ICA eller vad som helst. Eller unna dig nåt fint från Lindex! Bra.

Känner mig lite...

... piggare idag. Har inte haft någon feber alls, men hela tiden haft ont i kroppen som om jag nyss hämtat mig från en riktig brakinfluensa. Kanske har det att göra med att jag inte sovit en hel natt på... fyra år, typ. Barnen hostar och snorar också. Jag är i gott sällskap.

Jobbet känns dock lite avlägset än. Bara tanken på att behöva vara trevlig mot folk får mig att rysa.

Dagens frukost: Två...

... alvedon och en halstablett. Tur att Mattias har styrt upp det mesta idag, trots att han skulle ut och storhandla på Ica Maxi och hamnade mitt i det svartaste strömavbrott i mannaminne.

Det bränner bakom...

... ögonlocken, jag har taggtråd i halsen och ont i hela kroppen. Jag som aldrig är sjuk! Vet inte riktigt hur jag ska hantera detta. Vet iallafall att det kommit under sämsta tänkbara tidpunkt, då Mattias är på kick-off för hela Norden just nu.

Tur iallafall att vi köpte med en jävla massa legalt knark från England när vi var där sist.

Idag kom Palle...

... aka jultomten på besök, i allra bästa Tony Soprano-anda. Presentutdelning till samtliga barn utan någon som helst anledning! Detta blir jobbigt att bräcka.

Love fick en nalle modell jättestor...

... Molly fick två biobiljetter så hon kunde ta med sig en dejt...

... Ludvig fick en Star trooper-dräkt...

... och en gigantisk Star Wars-grej som tydligen heter At-at...

... och när jag frågade Mattias vad At-at faktiskt är för någonting, himlade han lite med ögonen och sa att "herregud det vet väl alla" men förklarade sedan snällt att det var ett fordon som tillhör det Onda Imperiet. Darth Vader å domma. Jaha.

Varje dag när vi kommer...

... hem, är det första vi måste göra är att sätta på musik till Love. Och discolampa. Och sedan är det party hela eftermiddagen.