... några dagar till utan bloggande. Kanske håller jag på och detoxar. Det kanske är ett tecken på att det är dags att runda av! Jag började blogga för treåetthalvt år sedan, i ren frustration över Det Nya Livet (läs: Love) som inte alls var så rosenskimrande man kan ha hoppats på. (Note to self: Inga fler barn. Blir bara skrikpellar.)Och nu, nu är livet så... enkelt. Förhållandevis. Jag är inte nära att slå ihjäl någon varje dag iallafall. Och Love har vuxit upp till en alldeles vanlig treåring! Med en treårings humör dårå. (Man kan inte få allt på samma gång.)
Åsså hade jag utvecklingssamtal med Molly idag, och förutom strålande resultat i alla ämnen, var det ju mycket annat som varit besvärande under hösten och som ledde till diskussion mellan mig och lärarinnan. Då helt plötsligt, mitt i allvaret, ringer min mobil. Och den låg långt långt ner i fickan under vantar och mössa och plånbok och bilnyckel och allt. Så man hann höra nästan hela signalen innan jag hann stänga av.
I danced my ass off and had this one girl completely naked
Drink my beer and smoke my weed, but my good friends is all I need
Pass out at 3, wake up at 10, go out to eat then do it again
Man, I love college"
Där försvann all min vuxna cred i ett nafs liksom! Molly höll på att dö av pinsamhet.
1 kommentar:
creed till bra ringsignal ;)
*kram*
Skicka en kommentar