... börjar lida mot sitt slut, börjar jag rensa lite i barnens fack. Jag kommer hem med strumpor som saknar sin dito, tumvantar och teckningar till förbannelse. I Ludvigs ålder är det dessutom en hel massa smågrejer och jox som bara måste sparas; typ skattkartor och pärlor som lossnat från något collage i vintras och klistermärken från äpplen.Jag rensar och sorterar, alltså är jag lycklig.
Dessutom får man visst med sig lite egentillverkade saker hem, som föräldrarna får i gåva av barnen. Den här nylonstrumpegubben som Love har knåpat ihop, med gräshår och knappögon och mun av glittrig piprensare, blir jag naturligtvis extra glad över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar