 |
| Godfather - the real thing (?) |
... har fyllt år för ett bra tag framöver, kan man ju ta och summera hur väl de gudföräldrar man valt till sina barn har skött sig. När jag/vi har frågat de utvalda har vi varit väldigt tydliga med vad vi förväntar oss: en extra vuxen i barnens liv; någon de kan förlita sig på och som kan skämma bort dem litegrann. Inte materiellt, utan kanske ett tivolibesök eller skogspromenad,
något utöver bara en fika någon gång då och då.
Mollys gudmor är Sandee, denna sköna dam vi ska hälsa på i New York i sommar. Molly och hon har aldrig träffats, men hon har alltid varit noga och ringt och skickat presenter och alltid haft en öppen dörr om Molly någon gång skulle behöva hjälp i USA - om hon vill plugga där, eller vara au-pair eller något när hon blir äldre. Mollys gudfar Andy dog tragiskt när Molly var ett år.
Och så Ludvig då - hans gudfar bor en femton minuters bilresa från oss, men de träfas typ
aldrig av olika anledningar. De har ingen relation alls, tyvärr. Men han har var aldrig speciellt intresserad när det kom till kritan, enligt mig. Ludvigs gudmor Fia bor i England och pluggar där, men när hon är här i Sverige kommer hon alltid med presenter och tar sig tid för lite gullegos.
Love är väl den som har det allra bäst. Helen är kär i alla mina barn, och Fredrik också. De får presenter och uppmärksamhet och glöms
aldrig bort - trots att ingen av dem bor i Karlstad.
Men det där med att välja gudföräldrar är svårt. Personligen vill jag inte ha någon släkting till barnet, eftersom de redan har en dokumenterad relation till varandra. Det ska vara personer som jag har stort förtroende för, som visar kärlek och som har bra värderingar de kan förmedla vidare.
Så med facit i hand kan man väl säga att man i dagsläget kanske hade valt några andra framför vissa. Till exempel har Palle gjort mer för ungarna än vad många andra har gjort, så han hade nog blivit tillfrågad idag. Lösningen är väl att skaffa en liten till! Och ingen skulle bli gladare än han! Eller jo, kanske Ludvig och Molly som senast igår tjatade på mig om att få ett litet syskon.
... köpte vi några pikétröjor från Ralph Lauren till småkillarna. Ludvig valde själv och så hakade Love på liksom, precis som det brukar vara. 
... laddat batterierna för ett par veckor framåt! Såg på hockeyn igår, träffade the Londoncrew för lite planering, åt kebab, kollade på Sopranos. Lade mig redan vid 23, sov som en stock hela natten... men vaknade lite för tidigt av det där snarkmonstret jag har bredvid mig.
... packad och vi är strax på väg. Molly ska till sin pappa och brollorna ska sova hos farmor. Vi är barnlediga i ett dygn och vilken jävla tur, för jag är helt totalt urlakad. Det måste väl vara den allra värsta tröttheten, att vara urlakad.
... ödmjukast för helgen. Jag är så slut efter de här veckorna att jag skulle kunna sova i tre dygn. Man blir sjukt trött, men jag älskar det. Och så har jag dessutom Love som vaknar glatt redan vid 04.45 nuförtiden. Jag fattar inte varför, men jag fattar att jag inte är sugen på att gå upp och göra macka strax efter klockan fem.
... bli värre efter igår på VFU:n, hamnade jag idag på akuten med en elev som fått ett enormt jack ovanför ögonbrynet och där blodet pulserade duktigt. Undrar hur många stygn hon fick sy? Vi får väl se imorgon. Lilla smulan!
... dag, med en väldans massa tårar och viskningar och knuffar och borttappade mössor på vfu:n. Gode Gud. Att dessa människor - och jag som ska bli en av dem! - orkar med sådant hela dagarna, varje dag - det är helt otroligt. Och mitt eget medlande och pusslande fortsätter ju även när jag kommer hem till mina egna små drakungar.
... finns det en liten slarvmaja, och då är det inte mig själv jag syftar på. Nej, det finns en dotter som förra veckan tappade bort nycklarna, både hem och till cykeln. Samma dotter kom idag hem utan mobiltelefon och precis som vanligt så var det naturligtvis inte hennes fel. Nej, hon har inte gjort något. 
... förra året, åt vi på en restaurang som låg alldeles vid havet. Den hade öppen servering med en svindlande utsikt över vattnet och solnedgången, och lite laidback Floridamingel på gatorna. Gästernas sorl blandades med musik från pianobaren, och det var en alldeles extraordinär upplevelse. Vi åt så god mat - jag åt samma varje dag för jag tänkte att jag ångrar mig resten av livet om jag inte äter det här så mycket som möjligt. 
... mycket spel och vara bra på att brotta ner Love och att leka kurragömma med Casper och Arvid och ibland Jonathan. Och Linus. Och Adam. Det är allt jag vill säga."
