Jag lider fortfarande...

... av sviterna från helgens bravader. Känner mig mosig. Nej Fredrika, nu blir det inget partajande till helgen. Herregud jag har ju varit ute så ofta på senaste tiden att jag längtar efter en mysig hemmakväll. Kanske ska ta mig en vit månad.

Har shoppat lite mitt i bedrövelsen, något måste man ju ägna sig åt när orken inte finns till något annat. Thank god for nätshopping. Hittade Nova Starjeans nedsatta med 40% så jag köpte två par till Ludvig. Åsså lite annat.

Försöker fundera ut hur jag ska lura med mig maken till Ullared eller nåt. Finns ingenting alls där som jag vill ha/behöver just nu, men det skulle kunna vara en kul roadtrip. Skulle isåfall vara ett besök i den där kakbutiken. Och så har de en bra pizzeria också. För jävlar vad hungrig man blir när man är bakis.

Uuuääää...

... det går aldrig över.

Har ätit bakfyllemat, borstat tänderna och sovit en stund till. Bar på Love som kräktes över hela axeln på mig. Mådde skitilla. Tänkte att jag måste torka bort spyan snabbt så jag tog en sån där natusan tvättlapp som man normal torkar bebidiarré med, men den hade helt plötsligt bytt lukt från oh-so-fresh till vin?! Gaaaah!

Sen har vi nån jävla idiot till granne som står och GASAR med sin jävla motorcykel utan ljuddämpare precis utanför fönstret så jag håller på att bli galen på riktigt. Alltså bara gasar och gasar! Åk nångång förihelvete!

Så här aggressiv blir man alltså efter 5 x xider och 2 x smirinoff ice. Måste börja dricka lite oftare så jag lär mig hantera bakfyllor like the old days.

Jag är jätte jätte jätte...

... bakfull idag. Undrar varförihelvete jag sitter här redan, men jag var tvungen att kolla om Malin lagt ut några bilder från igår.

Mattias är iväg och köper QP & co med bea till mig trots att han är jättetrött och på lite dåligt humör. Han är världens bästa han!

Jag lyckades nästla mig ur...

... Örebroresan. Istället stannade jag hemma och tog en tre timmars powernap med Love. Kanske kan behövas eftersom jag har bjudit in mig själv på en fest ikväll. Men värdinnan har bett mig ta med mig min femstjärniga personlighet och komma dit - herregud mycket har man blivit kallad men aldrig något sådant flådigt!

Det bästa av allt är att hon bor tjugo meter bort vilket är alldeles lagom krypavstånd om jag sneddar över lekplatsen.

Nu ska jag försöka trolla bort mina barn och make en stund så jag kan åka och shoppa lite.

Det här med att provköra bil...

... är ju fantastiskt kul.

Plötsligt är klockan nästan halv tio en fredagskväll och Mattias har inte ens druckit öl, utan ger sig glatt ut i spöregnet för att köpa svullakäk från BK till moi. Jag önskar att jag kunde säga att han gör det av 100% kärlek, men sanningen är nog att han är 100% sugen på nya bilen med alla dess finesser.

Nu är det ÄNNU mer datordilemman...

... i familjen Lindqvist, och denna gång handlar det om min svärmor M.

Hon ringer, glad i hågen, och berättar att hon köpt en bärbar dator för en sisådär tre tusen, jippi, kan vi följa med och hämta den?

Vi packar in oss allihopa i passaten och kör upp till Knivparken, där vi snurrar omkring lite på Frödingshöjd innan vi hittar databutiken. Mattias kör ett minibattle med butiksägaren om externt minne/Linux/Vista/å nåt mer jag inte fattade men vi kommer iaf ut med en liten kartong med billig dator.

Packar upp den hemma hos oss. Den är inte mycket större än en Palm Pilot. Jag får lite ont i magen för jag tänker att den här kan hon ju omöjligt behålla, men är så otroligt tacksam för att det är inte jag som är drabbad för jag HATAR att returnera eller reklamera och sånt. Så efter en timme eller så är Mattias och mamma M tillbaka i databutiken och får pengarna tillbaka. Nu måste Mattias hjälpa till och åka till OnOff eller nåt annat vettigt ställe och välja ut nån bra.

Och så ska vi provköra en Saab 9-5 hela helgen. Jag har okejat Örebro som en tänkbar datorköparstad, så det blir nog en tur dit imorrn iallafall. Snäll fru.

Läser i aftonbladet...

... om en familj som blivit anmäld till JO för att de inte bjudit ALLA klasskamrater till åttaåringens kalas. Nu tycker jag att det är vidrigt med mobbing, och tycker generellt att förslaget är rätt, men måste ändå ställa mig frågan: Hur kan det vara ett tvång att bjuda alla i klassen om man ska ha kalas? Det måste väl ändå vara upp till familjen i fråga att bestämma! Det måste finnas undantag som är ok utan att nån annan ska bestämma vad som är lämpligt.

Man kanske inte har råd att bjuda 30 ungar på ens ett lowbudgetkalas med enbart tårta och godispåsar? Och VEM har råd att bjuda så många om man t.ex. har bowlingkalas för ungefär 150:-/skalle?

Man kanske inte har plats för 30 barn hemma om man är ensamstående och bor i en tvåa?

När Molly fyllde sex år och Ludvig var nyfödd, fick hon bjuda 10 kompisar. Då var livet toksnurrigt -precis som nu iofs- och det var det jag kände att jag orkade med. Helst skulle det bara vara tjejjer också eftersom det brukar vara lite lugnare då. Hade nån sagt att jag var tvungen att bjuda hela klassen (32 barn) hade jag hellre bett om att få bli skjuten i huvudet.

Ludvig har fixat...

... ett par småhål i väggen ovanför vår säng. Istället för att spackla eller tapetsera över, har han tagit saken i egna händer och satt upp två knallrosa post it-lappar i form av äpplen över. Mkt mkt vackert och stilfullt. Att jag aldrig tänkt på det förut, att det var så lätt att fixa till!

Har precis kommit hem...

... helt salig efter en treåenhalv timmes kvällsdejt med the one and only Fredrika. Förutom att jag blev mkt sugen på att börja röka igen - trots att hon drar i sig nån vidrig mentholvariant - var det en himmelsk kväll med mycket skvaller å hemlisar. Och att hon plötsligt satt med en grönröd pippi på skallen mitt i ett seriöst samtal bekymrade mig inte alls.

Hittade pappan med tillhörande bebis i soffan. Bebis vaken och pappa frustrerad. Nu har bebis precis somnat till smattret av mammans bloggande så jag tror att jag ska gå och muntra upp mannen med lite spontanhångel.

Plötsligt verkar maken tro...

... att jag har ett brinnande intresse för datorer i allmänhet och hans eventuellt blivande jobbdator i synnerhet.

Nu skulle han iväg med nya chefen å spana in nån han sett i SIBA-bladet. När de kommer dit är den slut. Fanns inte heller någonannanstans. Fanns inget likvärdigt på nån av butikerna heller. Alltså, detta är en mindre katastrof.

Men den finns i Örebro. Plötsligt börjar Mattias planera en dagstur dit. Jag tänker att vafan har vi där att göra när IKEA finns här nu.

Och han följer efter mig i lägenheten för att fortsätta tjata om denna förbannade dator. Jag går ut och viker tvätt. När jag smyger in igen haffar han mig omedelbart och fortsätter prata om vilket BRA erbjudande det är. Och hur SYND det är att den var slut. Och hur KUL vi kan ha i Örebro.

Ludvig blev okejad...

... av BVC-tanten idag. Han var inte bara en normal 2,5-åring utan briljerade även med att kunna alla färger och räkna och gå utan blöja. BVC-tanten var mkt imponerad och jag var superstolt såklart! Ibland undrar man hur barnen ska bli med dessa föräldrar, men BVC är ett gott tecken på att man gör någonting rätt, haha!

Love hade en av sina värsta skrikkvällar igår, han skrek så länge och så mycket att jag var tvungen att byta pyjamas tillochmed för den var alldeles sjöblöt av svett. Mattias var på Pitchers å kollade på fotboll och jag och Molly skulle mysa, så himla typiskt! Iofs förde skriket nåt gott med sig, Love sov till tio med fyra matpauser under natten, men ändå. Ikväll lämnar jag detta sjunkande skepp för en kvällsdejt med underbara Fredrika. Vi har inte pratat vuxenprat sedan Ludvig var bebis så vi tycker att det kan vara dax nu... :)

Tog med mig make och 3 x barn...

... till Ängebäck för lite jordgubbsplockning, precis som planerat - vi är ju där minst en gång varje säsong. Förra året lekte jag även bondmora och grävde upp egen färskpotatis.

Iallafall blir jag liksom lite åh-vad-härligt-det-är-på-landet-ja-såhär-skulle-vi-bo när jag kommer ut dit. Det är katter överallt och traktorer och getter och utedass och kattungar och lerpölar och tystnad och jaaa... det är himla charmigt faktiskt. Mattias tycker att jag är fånig som myser och ojar mig om hur trevligt det är. Sanningen är ju att jag skulle få lappsjuka av att bosätta mig längre än tre kilometer från stan.

Plockade lite över tre kilo, men då hade nog framför allt Ludvig ungefär samma mängd i magen -tänk vad han kommer vara hård i magen nu av allt järn. Insåg att vi antagligen inte skulle hinna trycka i oss denna mängd innan bären blev dåliga, så jag bestämde mig för att hemmafrua mig lite. Safta och sylta, hurra! Första gången jag gjorde egen sylt men det var nemas problemas för ett hemmafruproffs som jag. Och gott blev det! Nu kan Molly få syltmacka till frukost imorgon, hon är lyckligt lottad denna flicka, men hon måste äta den i smyg så inte Ludvig ser. Han är så oförstörd ännu.

Nu när jag tänker efter så blev det jävligt dyr sylt! Bär, glasburk, socker och konserveringsmedel hamnade väl sammanlagt på... ca 85:- och då blev det bara en burk! Kanske får ha den som fjäsksylt istället när vi får besök, eller nej det går ju inte heller... vi brukar ju liksom aldrig bjuda på sylt direkt... hmmm... hur löser jag det här? Man vill ju gärna glassa lite med sin egen förträfflighet liksom... Får börja bjuda på pannkakor istället för fika.

Lite bilder från dagen:

Fina Lillnoe i bilen på väg till Ängebäck.

Molly plockar, Ludvig äter.

Så här ser jordgubbar för 99:- ut (barnen är värda ngt mer).

Eftersom jag även är ett fotoproffs vill jag ju gärna ta en närbild.

Min första egna syltburk, lätt som en plätt = jag är bäst!

Börjar tröttna på...

... det här vädret som är enbart bajs. Idag har det iofs inte regnat, men grått å trist å blåsigt. Sov en stund med Love på fm. Var på Kikabo och köpte två Kikkid-kepsar till Love och hårband från NoaNoa till Molly. Fikade med Johanna och lilla F. Bakade bullar. Åt mat.

På de fotbollsfria kvällarna ägnar vi oss åt att spela Buzz. Längtar sjuk mycket efter lite solsken och temperaturer över femton grader.

Imorgon ska vi åka till Ängebäck och plocka jordgubbar, även om det spöregnar. Måste göra nåt, och få ut barnen ur huset.

När det är dåligt väder...

... vilket det är varje dag, finns det bara en naturlig sak att göra: spendera pengar. Tur att jag är bra på detta! Problemet är att alla människor i hela världen vill shoppa när det regnar på semestern. Det är folk överallt och jag irriterar mig och har svårt att hitta parkering.

Spenderar några hundralappar på Pricken. Molly får en Molojacka och Ludvig får en Molotröja. Suget lättar temporärt.

Mattias går till frisören inne i stan. Jag och alla barnen handlar lite fina skålar på Hemtex, helt otroligt att även de har rabatt! Finns det någon som någonsin handlat nåt till fullpris på den affären? Springer runt till Stadium och Intersport och POP för att försöka hitta mysbrallor till Molly. Hon har liksom fiskat i pyjamasbrallor i helgen för att hon inte ville ha jeans. Lönlöst. Hennes stl slut överallt.

Vill spendera MER, nu! Åker förbi Kikabo som har STÄNGT - hur tänker man som butiksinnehavare då? Blir sur. Ser en massa fynd genom rutan. Måste åka tillbaka imorrn.

Tvingar med hela familjen till Bergvik. Fikar på McD. Är inne på VARENDA butik men hittar inget. Jo, Mattias handlar strumpor på HM. Tydligen finns det numera strumpor med veckodagsnamn på även till vuxna karlar. Sexigt. Funderar på vad som kan hända om jag sätter ihop en tuesday med en sunday? Då lär han bli förvånad!

Storhandlar på ICA Maxi. Dyrt.

Budar hem ett par nya Meandibrallor till Molly på tradera, såna turkos/vitrandiga som Ludvig har. Vill att hon ska gilla nåt från MiniRodini också men det duger inte. Hade nog inte passat iallafall.

Känns som om Love är i ofas - måste bero på att alla barn utom han fick nåt idag. Kankse blir en jobbig natt. Ska bara spela Mahjong så kan jag sova sen. Eller förresten så hittade jag ett jätteroligt (barn?)spel på nätet igår där man är en godisbit som samlar på marshmallows. Kanske ska ta det istället.

Fan vad dyrt...

... det blir med såna här partykvällar.

Först gör man av med en förmögenhet på krogen. Inträde, garderob och drinkar á 134:-/st.

Sen kostar taxijäveln nästan hundra spänn hem, storhelgstaxa, jo jag tackar. Tar ju mindre än tio minuter att gå!

Åsså all den här förbannade bakfyllematen man blir sugen på. Jag hade kunnat sluka en QP till frukost. Men nu sov jag halva dagen med lilla kärleksbarnet i min famn så vid 17-tiden ville jag ha pizza. Eftersom jag inte hade ork att åka och hämta själv, försökte jag locka maken att sätta sig i bilen och åka till Napoli, pizza's on me! Då vill han bestämt ha pizzaBUFFÉ så det kostade mig alltså en Venezia, en Vesuvio och en Numana plus extra bearnaisesås för att bli av med bakfyllesuget. Och det jävligaste av allt är att jag mådde illa efter bara en tredjedel.

Nu är jag sugen på smågodis. Eller kanske lite nötcreme. Eller klubbor med sånt där stark pulver inuti. Hmmm... (försökte precis muta maken med ett sexpack punköl för att se om han var sugen på att åka till affären... men han nappade inte)

Tur att det inte händer så ofta. En gång vartannat år har man väl råd med. :)

Men åh, fortsättningen...

... kommer här:

Den stora händelsen var ju inte middagen utan att Sex and the city-filmen hade premiär! Jag, Johanna och Johannas lillasyster M skulle gå på 21-filmen och sedan gå ut och ta en drink eller två.

Jag: Åh, det ska bli så himla kul att träffa mina gamla kompisar igen!

Mattias: Men Johanna träffar du ju ganska ofta...?

Jag: Men åh, jag menar ju Carrie och Samantha och Charlotte och Miranda.

Det är verkligen så det känns. Min besatthet av SATC vet inga gränser.

Under filmen dricker vi insmugglad xider som jag hällt över på petflaska. Känner mig som en busig fjortonåring. Efteråt spritter det i denna gamla mammakropp så jag och J går till Harry's för att dansa lite. Att vi valde Harry's beror främst på att man aldrig behöver skämmas för hur man beter sig. Det finns alltid värre.

Efter att ha dragit i oss varsin åtta White Russian skakar vi loss. Jag blir alldeles andfådd och svettig och Johanna får håll. Vi är ju inte vana vid såna här jympapass. Känner mig ganska dragen så vid ettsnåret åker jag hem.

Kan idag konstatera följande angående Harry's:

1. Ett kriterium för att få komma in är att man har total avsaknad av charm/stil/intellekt.

2. Det är MÅNGA äldre kvinnor som får med sig en ung invandrarkille hem. Kul!

3. Underhållningsvärdet är betydligt högre än de 80 kronor det kostar att gå in.

4. Kände INGEN. Men finns mycket roliga människor att titta på. T.ex. stod det en harmynt undernärd asiat med uttänjda öronhål, klädd i spetsiga loafers och uppknäppt randig skjorta precis vid discjockeyn och dansade i vågliknande rörelser. Sen fanns det nån mustaschapa och några till som var vansinnigt kul.

Första barnfria aftonen...

... var det för mig igår. Himla najs.

Det började med att jag och Mattias skulle ut och äta middag själva. Efter mycket dividerande kom vi fram till att vi skulle prova den nya libanesiska restaurangen Pasha som bara ligger ett stenkast från oss.

Det som var bra var:

• Maten. Jättegott.

Det som var dåligt var:

• Allt annat:
• Konstig servitris och ganska dålig service.
• Fick ett fönsterbord med gassande solksken, inga markiser. Mattias åt med solglasögonen på. Jag fick skymma solen med handen under hela middagen.
• Väntade ca en timme på maten.
• "Ta gärna lite från vår salladsbuffé". Mmmm. Det fanns pizzasallad, sladdrig minimajs och oliver.

Ytterligare ett exempel...

... på min mammas planeringsbesatthet:

Hon frågar mig vad Ludvig ska packa i om han eventuellt ska följa med till Gävle på kusin E's födelsedag.

Ja, det får vi verkligen börja fundera på nu, för han fyller ju år i oktober.

En sak som är skönt...

... med att vara småbarnsförälder är att man slipper vara bakfull på midsommardagen.

Annat var det förr.

Jag minns speciellt midsommarafton när jag var fjorton. Då satt jag och min bästis L vid alkoholistbänkarna och drack oss fulla på Michelob tillsammans med L's pojkvän M och ett mkt ökänt och tufft tvillingpar från Töcksfors, K och K. När vi hade druckit färdigt kom K och K på den briljanta idén att vi skulle krossa alla glasflaskor innan vi drog vidare. Detta verkade oerhört coolt, och det var jätteroligt ända fram till att det kom en Securitasvakt och tvingade mig och L att plocka upp alla glasskärvor. M och tvillingarna var ju ganska vana att springa så fort det kom en vakt/polis/annan auktoritär person så de var plötsligt bara borta.

Iallafall dröjde det inte länge förrän jag skar mig på en bit, så jag fick dispens från glasplockandet eftersom blodet bara forsade ut handen på mig. Här någonstans började hela världen snurra något alldeles vansinnigt, och förutom en rad höjdpunkter listade nedan, så är det oklart vad som hänt denna förtrollade natt.

1. Får stopp på blodflödet utanför McDonald's. Nån vänlig själ virar in handen i en halv rulle M-tork. Denna vänliga själ tycker dessutom att det vore lägligt för mig att prova snus och hjälper gärna till att stoppa in den under läppen. Kräks som en kalv över en McDonalds-soptunna.

2. Går hem till en kompis som bor mitt i stan för att försöka nyktra till. Dricker vatten. Panikäter lite grillchips för jag vet ju att det är bra att ha nåt i magen. Hinner springa ut på balkongen innan jag kräks över kanten. Nedanför står en bil parkerad. Spyan splaschar över hela motorhuven.

3. Det var ju på Skutberget vi skulle fira! Hittar några killar på vägen som kan skjutsa oss på sina pakethållare. Min förare cyklar omkull och jag rullar ner i ett dike. Tappert borstar jag av mig och vi åker vidare. Kransen hänger för länge sedan på sned.

4. Vi når målet. Mitt span J har cyklat hela vägen från Forshaga för att få träffa mig. Jag jublar överlyckligt och vi hånglar. Sen skulle han slåss med nån och sen minns jag inget mer.

Men det var en himla trevlig och minnesvärd midsommarafton.

Har handlat...

...lite fint från Meandi, som kom igår. Klänningar till mig och byxor till Ludvig.